Framgång i undervisningen – har kriterierna för en “bra lärare” kommit?

Nu menar jag att kriterierna för en “bra lärare” indirekt har kommit genom en sammanställd forskningsstudie från Skolinspektionen (Dnr 2010:1284). SKL (Sveriges kommuner och landsting) har länge talat om “bra lärare”. Jag har i en del sammanhang efterlyst kriterier för denna. Nu menar jag att de publicerats och kommit i dagen, genom denna studie om det optimala lärandet.

Forskningen framhåller att det har betydelse för elevernas resultat att undervisningen tydligt pekar ut riktning för lärandet genom målrelatering, struktur och förankring i aktuella styrdokument men också att den utformas efter kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling.

“Forskningen anger att elever lär sig bäst i integrerade och omhändertagande lärandemiljöer, där man inte bara tolererar utan välkomnar misstag. Det handlar om proaktiva och stödjande klassrum där eleverna tillåts ta intellektuella risker och där fokus sätts på lärande och inte bara på att veta eller kunna, eller rätt och fel svar”, Skolinspektionens studie Dnr 2010:1284

Bild www.google.com

Denna studie visar att skolor där eleverna uppnår goda resultat har lärare med goda ämneskunskaper och hög didaktisk kompetens. Därtill att de använder ett varierat utbud av undervisningsmaterial och kompletterar detta med att utmana i ämnesövergripande diskussioner och uppmuntra eleverna till abstrakta resonemang.

Man framhåller också i studien att återkoppling och dialog är två av de främsta verktygen för att befästa kunskap och möjliggöra fördjupad förståelse.

Några viktiga slutsatser som kan dras utifrån forskningen om lärarens varande och hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer presenteras här i Skolinspektionen studie Dnr 2010:1284:

 Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.

 Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.

 Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.

 Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.

 Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.

Bild www.google.com

Undersökningens slutsats indikerar att de lärare som använder elevaktiva metoder, har ett tillåtande klassrumsklimat, god didaktisk förmåga och låter undervisningsmetoderna variera lyckas bättre än lärare som använder traditionella förmedlingsmetoder. Detta är ingen ny kunskap, men den är en förutsättning för att kunna använda t ex datorerna som kraftfulla verktyg i lärandet, menar jag.

Nu har som sagt denna studie bekräftat vad som krävs för det optimerade lärandet. Den stödjer tidigare forskningsrön om optimalt lärande och lärares förhållningssätt.  Nu finns en väg, menar jag, där individuella löner kan sättas på ett mera rättvist sätt. Alla lärare ser här vilka kriterier som bör gälla för en “bra lärare” som möjliggör goda skolresultat för eleverna.

Nu har både arbetsgivare och fackförbund “en röd tråd” att följa när det gäller arbetet med individuell lönesättning, anser jag. Men det förutsätter att den som ska sätta lönen också finns närvarande, på plats, hos den enskilde läraren och inhämtar kunskap om lärarens undervisning och yrkeskunskap. Nu finns en “glasklar” bild av lärande och lärares insats. Äntligen syns “ljuset i tunneln” om man vill se det.

Läs sammanställningen av studien här