Konsekvenserna av TIMSS och PIRLS 2011

Nu har två internationella studierna kommit,  TIMSS- och  PIRLS 2011, som omfattade matematisk förmåga och NO-studier samt läsförmåga för åk 4 och 8. Undersökningen är oberoende och omfattar 300.000 elever i 49 länder.

Läsförmågan
Eleverna i åk 4 hamnar i en mellangrupp av länder, där Finland och Danmark ligger högre i rankningen. Resultaten från studien visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 har försämrats men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet

“Försämringen i PIRLS 2011 beror främst på att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter. Flickor läser bättre än pojkar men flickornas resultat har försämrats mer än pojkarnas. I PIRLS 2011 har läsförståelsen för skönlitteratur endast försämrats marginellt, medan resultatet för sakprosa har sjunkit. (PIRLS 2011)

# Konsekvensen av detta blir förstås att man måste titta noga på läs- och skrivinlärningen och dessutom hur lästräningen fortlöpande går till. Man kan spekulera i vilken inverkan lärarutbildningarna haft på resultaten. De har under lång tid inte varit skräddarsydda till skolans tidiga år, anser jag. Att utbilda 1-7 lärare är inte speciellt inriktat på grundskolans första år.

Bilder www.google.com

Svag kunskapsutveckling matematik/NO mellan årskurs 4 och 8
“I matematikkunskaper visar eleverna i årskurs 4 ett lägre resultat jämfört med genomsnittet för elever i EU/OECD-länderna. Elever i Finland och Danmark presterar bättre än elever i Sverige.” (TIMSS 2011)

”Analysen visar att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder. Enkätsvar visar också att elevernas intresse för matematik och naturvetenskap är stort i årskurs 4 men svagt i årskurs 8.” (TIMSS 2011)

Undersökningen visar alltså på ett stort misslyckande i den svenska grundskolan, när elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än andra jämförbara länder. Att intresset försvagas är förstås förödande för motivationen att lära.

# Resultaten indikerar att man använder ineffektiva undervisningsmetoder, för lite elevmedverkan i undervisningen. Jag ser också brister i motivationsskapande åtgärder. Detta är min åsikt och min erfarenhet. Man behöver inte vara Einstein för att förstå detta. Skolforskarna påpekar bristerna ofta i sina forskningsansatser. Hittills nästan utan att någon analyserat eller brytt sig på allvar ute i “skolleden.”

Social bakgrund slår fortfarande igenom
Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Enkätsvaren visar att eleverna med mer fördelaktig socioekonomisk bakgrund tycker bättre om att räkna och har i högre grad en hemmiljö som stimulerar lärande.

Gammaldags läxor befäster och förstärker problemen
Här har vi ytterligare ett av grundskolans tillkortakommande att inte kunna kompensera social bakgrund. Ett sätt att fortsatt misslyckas är att fortsätta med den gamla typen av läxor, där eleven utan lärarens hjälp  exempelvis, ska räkna hemma. Om elever inte kan få hjälp i hemmet så befäster man bara bristerna. Dessutom kommer vårdnadshavarna i en underlig sits om de inte kan hjälpa sina barn. Här lyser den gamla folkskolan igenom med honnörsorden flit, sysselsättning, utantillärande och att lägga “inlärningsansvar” på vårdnadshavarna. Allt egentligen utan “eftertanke” från läraren kan man anta, och allt enligt den långvariga traditionen i skolan. Detta gäller fortfarande för alltför många elever anser jag.