Olika elever – samma undervisning

Denna rubrik är hämtad från en skrift som Skolinspektionen givit ut, där man fokuserar på hur eleven bemöts i skolan och hur undervisningen bedrivs.

“För att undervisningen ska vara begriplig och relevant för den enskilda eleven krävs att läraren anpassar undervisningen till de olika individerna.” (Skolinspektionen 2011)

Bilder www.google.com

Kollektiva undervisningsmetoder
Det förhållande som oftast råder i svenska grundskole- och gymnasieklassrum är att man använder samma undervisning för alla. Detta sker med någon typ av klassundervisning som är en kollektiv metod, där man inte “ser” individerna för gruppen. Att rikta sig till gruppen blir som att köra en båt, där en del passagerare kan ha ramlat i vattnet. Om man inte kan lägga ut “räddningsutrustning” så kan de vara förlorade. Exemplet är drastiskt men tydligt, så man kan inte vara för upptagen med att köra båten om alla elever ska lyckas.

Skolan är inte viktig
“Om eleverna känner att skolarbetet inte berör dem själva och deras liv, och inte ger dem verktyg att förstå omvärlden bättre – då är det inte konstigt om motivationen tryter. Att förstå handlar om att se mönster och kunna relatera till tidigare erfarenheter. Eftersom eleverna har olika erfarenheter behöver läraren relatera till dessa för att skapa meningsfulla sammanhang.” (Skolinspektionen 2011)

Här menar man att detta, är en av huvudförklaringarna till att skolresultaten dalar. Jag har tidigare refererat till ålderdomliga undervisningsmetoder som härstammar från en annan tid, samt många lärares oförmåga eller vilja att förnya sin undervisning. Detta kan vara tänkbara förklaringar, men det finns troligen flera.

“En skola där samtliga elever kan lyckas ställer höga krav på lärarens tillit till alla elevers förmåga och på lärarens egen förmåga att beakta elevernas individuella erfarenheter och behov i undervisningen.” (Skolinspektionen 2011)

Om lärarens förhållningssätt innehåller delar, där man inte tror på elevernas förmåga att lära, inte prioriterar, en god relation och uppskattning av eleven, så blir detta uppenbart för eleverna att olika motverkande krafter börjar verka som ex leda. ointresse, uppgivenhet, omprioritering m.fl.

Lärarna måste känna till målen
Att lärarna själva känner till målen är en förutsättning för att de ska kunna utforma en undervisning som ger eleverna möjlighet att nå målen. “I kvalitetsgranskningar har vi sett flera exempel på att lärare inte är insatta i styrdokumenten och alltså inte känner
till vilka mål de arbetar mot.” (Skolinspektionen 2011)

Att lärare inte känner till vilka mål de arbetar mot är för mig häpnadsväckande. Då kan man fråga sig vad dessa lärare gör i skolan egentligen?  Om man inte känner till målen så tar man bort elevens möjligheter att lyckas. Vilken uppgift ser man då som sin främsta i skolan?

Flera faktorer inverkar negativt på lärandet
“Den dolda lärararbetsplanen”, syftar på att man arbetar efter praxis och läroböckernas anvisningar utan att ta någon större notis om styrdokumenten skrivningar. “Den dolda läroplanen” syftar på att skolarbetet innehåller andra saker som inte poängteras i styrdokumenten, som exempel, lydnad, flit, ordning, passa tider, inte “störa” på lektionerna osv, ofta de som av tradition funnits i skolan sedan tidigare. Så visst finns det åtskilligt att titta på när det gäller hur undervisningen går till och vilket innehåll den har.

Lärarnas utbildning
”En bidragande orsak till bristande målkoppling i undervisningen kan vara att många lärare saknar adekvat utbildning. På 21 procent av grundskolorna,  1 av 5, hade inte alla lärare utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.” (Skolinspektionen 2011)

Då har vi här “moment 22”, skolan behöver utbildade kunniga lärare, men få vill söka läraryrket för bland annat, status och den låga lönen. Jag ser ingen förändring vid “horisonten”, utan vi återgår tydligen snart till den gamla ordningen, som på tidig folkskoletid,  med “vem som helst i katedern.” 
Det var väl inte därför man försämrade lärarutbildningarna, så att utbildade och icke utbildade “pedagoger” skulle bli mera likställda?

Läs hela skriften här                           Didaktikens innehåll