Botten är nådd

Jag och många med mig undrar om tiden är helt ur led. Kraven för att komma in på lärarutbildningarna är så låga som det går. Nu kan man också tippa sig in på lärarutbildningarna med högskoleprovet.

I höstas kom 123 personer in på lärarutbildningarna med 0,1 poäng på högskoleprovet. Maxpoängen är 2.0. Konsten att komma in på lärarutbildningarna utan att anstränga sig är att på alla frågor markera alternativ C, då blir resultatet 0,4. (DN 2013).

Det unika med detta högskoleprov, är att man bara behöver prestera en lägre poäng än om man har en gymnasieutbildning för att börja på lärarutbildningarna. Man måste förstås jämföra med något så allt blir relevant. För att komma in på sjuksköterskeutbildningen måste man ha poängen 0,5 – 0,6.

Bilder www.google.com

Verkligheten – förstår man den?
Hur ska man som skolministern vill kunna höja kraven för lärarutbildningarna och låta dessa vila på vetenskaplig grund, när de sökande kan tippa sig in på utbildningarna?

Om dessa “studenter” kan hanka sig igenom lärarutbildningen kan de sedan verka i 30-35 är om de stannar i yrket. Man kan förutsätta att dessa lärare kommer att ha ett stort behov av kompetensutveckling över tid. En kompetensutveckling som oftast inte finns på det kommunala planet.

Skolministerns lösning för att få fler att vilja bli lärare.
”När det gäller antagningen höjs kraven i de nya utbildningarna och jag anser att vi också måste införa lämplighetsprov för utbildningarna” (Jan Björklund 2013)

Om det i dagsläget är få sökanden med undermåliga förutsättningar. Hur kommer det att bli sedan kraven har höjts = inga lärarstudenter alls? Då lämnas banan öppen till alla även då till “lycksökarna”. Detta är ju förstås en bra strategi om man vill urholka skolan på sikt. Då behöver man inte befatta sig med en skola på fallrepet.

Botten är nådd
Är man pessimist så kan jag nog tycka att botten för vår skola är nådd. Att söka lösningar i den gamla 50-talsskolan har misslyckats, att höja statusen på läraryrket har misslyckats, att få flera att söka lärarutbildningarna har misslyckats, att höja skolresultaten har misslyckats och delar av friskolereformen har misslyckats. Låt vara att skolministern menar att förbättra skolresultaten tar minst 10 år, men det övriga då? Ska de lärare som kom in på lärarutbildningarna med poängen 0,1 hjälpa till med detta?

 

Skolpolitik kan aldrig bli detsamma som pedagogik
Skolpolitiker och skolministrar har svårt att riktigt förstå att politik inte är detsamma som pedagogik eller didaktik. Om man skulle önska så skulle alla skolministrar vara pedagogiskt utbildade och med en gärning i skolan. Det går aldrig att förändra en skola uppifrån om inte pedagogerna förstår syfte och riktning med det hela, detta måste man förstå till en början. Att servera “snabba” lösningar för skolan gagnar till intet, det har vi sett de senaste 6-7 åren. Allt hamnar bara i idévärlden, men sällan i sinnevärlden.

Bäste skolminister med din “skolpolitik” är skolan snart “körd”. Om vi tittar i ett historisk perspektivet, så var det den indelte soldaten eller den läskunnige och redige personen som då, i “folkskolans barndom” kunde komma ifråga som behöriga lärare. Men i våra dagar är det klart att det alltid kan finnas någon “lycklig” utan lärarutbildning på arbetsförmedlingens lista som kan komma i fråga. Visst har svensk skola utvecklats sedan 1842, eller hur?