Den stora bluffen

Under ett avsevärt antal år har man från pedagoger högljutt krävt att skolan måste förses med datorer. Dessa rop har hörts mest när man visste att kommunerna inte hade pengamedel för detta. Nu har de flesta kommuner avsatt och investerat pengar under flera år för att bygga upp en datormängd som skall möjliggöra att de flesta elever ska kunna arbeta med datorer. Jag har under min tid som IT-pedagog alltför ofta hört att “vi har för lite datorer så vi kan inte använda dem i undervisningen”.

Varför fungerar det inte nu?
Nu när lärarna ska upp till bevis och använda dessa inköpta datorer/surfplattor för undervisning, så klarar flertalet inte av detta på ett konstruktivt sätt. Där ligger en del av den stora bluffen.

Bilder www.google.com

“Tillgången till datorer har ökat kraftigt i den svenska skolan. Idag har nästan alla lärare i gymnasieskolan och tre av fyra lärare i grundskolan tillgång till egen dator. Elevernas tillgång till datorer har också fördubblats sedan 2008. Samtidigt är kompetensbehovet stort, inte minst när det gäller kunskap om nätkränkningar och att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel”. (Rapport från Skolverket 2013).

Men som man befarade, genom kunskap från tidigare undersökningar, så är lärarna det största hindret mot datoranvändning i skolan. De flesta lärare är utbildade att klara sig utan datorer i undervisningen. Med kopieringsmaskiner, saxar och klister kommer man fortfarande långt, när man ska “göra” läromedel.

“Resultatet av dataundersökningen visar att cirka tre av tio lärare har ett mycket eller ganska stort behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap. Mer än varannan lärare upplever att det finns behov av kompetensutveckling för att förebygga kränkningar på internet. Ungefär lika många lärare efterfrågar mer kunskap om hur it kan användas som pedagogiskt verktyg”. (Skolverket 2013)

Undervisningen
De lärare som har datorer för sitt arbete använder dessa i huvudsak som skrivmaskin och ev att söka fakta med för egen del, samt för administration mm, vill jag påstå. Att använda ett stort antal datorer i en klassgrupp fordrar ett gott datorkunnande och insikt i datorernas möjligheter. Här finns den stor bristen, då man håller sig kvar vid att undervisa i klassgrupp trots att datorerna ger individuella möjligheter för den enskilde eleven eller elevgruppen.

“Vi ser en dramatisk ökning av antalet datorer men kunskapen om hur datorerna kan användas har inte hängt med. Behovet av kompetensutveckling är stort och här har kommuner och fristående skolor ett stort ansvar” (Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket 2013).

Jag har i ett tidigare inlägg påtalat att rektorerna ofta prioriterar bort IKT-fortbildning till förmån för andra saker som inte är så “farliga” för lärarna. Detta är min erfarenhet  Se gärna tidigare inlägg

Myten
Den stora bluffen ligger alltså i att allt för många inom skolan ger sken av att datorer, surfplattor och mobiltelefoner används flitigt i undervisningens, och därtill i alla skolans ämnen. Om man uttalar sig på detta sätt vilseleder man och håller denna myt vid liv.  Min uppfattning är att man nästan alltid gör som man  gjort innan datorerna kom  in i skolan. Ett flertal datorer samlar damm i klassrummen eller används sporadiskt på ett oreflekterat sätt.  Detta blir en sammanfattning av “den stora bluffen”, som bara är en stor “pratbubbla” utan verklig substans, menar jag.