För många vita fläckar

Det har pratats mycket om den nya rektorsutbildningen. Den ska medverka till att förbättra skolan har det sagts. Nu när jag tittat lite djupare på den så blir jag helt klart tveksam. Jag grundar mig på utbildningens innehåll som i mina ögon uppvisar betydande “vita” fläckar, “fläckar” som är det som efterfrågas. Så här marknadsförs den:

“Den Nya Rektorsutbildningen är en skräddarsydd, processinriktad vidareutbildning för rektorer och förskolechefer med inriktning på konkret förändrings- och situationsanpassat ledarskap, verksamhetsutveckling, strategi och förändrings- och utvecklingsprocesser”. "(Utbildningsdepartementet)

Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och innehåller 3 delar:

• Skoljuridik och myndighetsutövning
• mål- och resultatstyrning
• utbildning i skolledarskap, på vardera 10 akademiska poäng

De administrativa delarna är förstås viktiga för rektors ledarskap. Detta finns inget att säga om, men en del andra saker blir lite mera tveksamma. Rättsäkerheten måste förstås alltid garanteras.

Bilder www.google.com

Det pedagogiska ledarskapet 
Vad  är skolans största problem när det gäller rektors ledarskap?
Jag menar att det är rektors pedagogiska ledarskap, vilket i den här utbildningen verkar vara av underordnad betydelse. Om man inte har en egen gedigen pedagogisk grundutbildning sedan tidigare, så tillför denna utbildning nästan ingenting i mina ögon, när det gäller pedagogik. Detta är ju det som efterfrågas av skolforskare, Skolinspektion -pedagogiskt ledarskap i verklig mening.

Den del som behandlar ledarskap (10 högskolepoäng), avsätts 7,5 för inriktning på ledarskap, där en mindre del berör pedagogiskt ledarskap. Inriktningen, menar jag är analytisk inte verksamhetsbaserad, i denna del ska rektorerna också visa kunskap i IT och dess användning. Hur då, kan man fråga, det finns ju ingen tid avsatt? 2,5 högskolepoäng avsätts för ett forskningsinriktat skolledarskap. (Högskolan Dalarnas modell)

Med ovanstående beskrivning blir den pedagogiska delen i mina ögon ett “ihåligt äpple”, dvs man visar en yta utan substans. Hur ska man utifrån denna skolledarskapsdel  kunna utöva ett  pedagogiskt ledarskap i vardagen om man inte från början är pedagog? Detta blir för mig en gåta

Det administrativa ledarskapet överskuggar allt.
Rektorer är ofta kunniga i administrativa delar, då administration finns inom de flesta yrkesgrenar. Dessa delar har genom skolministerns olika reformer dock blivit än mer viktiga. Genom utökad överklaganderätt, ökad administration vid alla möten och ökad kunskap om förordningar och lagar. Risken är stor att dessa delar tar tid och plats från det pedagogiska ledarskapet.

För rektorer som inte är utbildade pedagoger, behövs en påbyggnadskurs, enligt mitt sätt att se. Det går aldrig att utverka ett pedagogiskt ledarskap om man inte kan uppfatta de mekanismer som finns i det pedagogiska genomförandet, måste jag än en gång konstatera. En rektorsutbildning är nödvändig det förstår alla, men det av pedagoger efterfrågade pedagogiska ledarskapet lyser i stort sett med sin frånvaro även  i denna utbildning. Skolministerns reformer lägger i stort beslag på utbildningstiden, uppfattar jag. Så man kan undra vad denna utbildning skulle tillföra för det pedagogiska ledarskapet och att förbättra skolresultaten?