Gud hjälpe eleverna

Utbildningsministern talar sig varm om det ökande söktrycket till lärarutbildningarna. Här nedan finns fakta som han förskönat till oigenkännlighet. Han har sagt att intagningen efter högskoleprovet för lärarutbildning ska höjas (2015) till 0.5 av 2,0 möjliga. Han menar att 0,5 är den nivå man måste kräva, så att lärarstuderande har tillräckliga grundkunskaper. “På gymnasielärarprogrammet (höstintaget 2013) för svenska och idrott och hälsa räckte det faktiskt med 0,05 poäng på högskoleprovet för att få en plats. Det finns bara ett sämre resultat på högskoleprovet, och det är inget resultat alls”. (SVT Tvärsnytt 2014) Så här ser den verkliga verkligheten ut.

Fakta om antagningen till lärarutbildningar
Så här skriver Universitets- och högskolerådet på sin hemsida om antagningssiffrorna för vårterminen 2014. “Antalet sökande till lärar- och förskollärarutbildningar ökade från våren 2013 vid det andra urvalet till våren 2014, från drygt 10.000 till 12.000. Behöriga sökande ökade från drygt sju tusen till drygt 9.000 och antalet sökande som hade lärar- och förskollärarutbildningar som sitt förstahandsval ökade från knappt 7.000 våren 2013 till drygt 8.000 våren 2014. Antalet antagna är trots det ökade intresset inte fler vid andra urval våren 2014 än 2013, drygt 3.000.” (SVT nyheter 6 april 2014)

Antal sökande till lärarutbildning med låga betyg
Här följer en tabell som visar antalet sökande till lärarutbildningar med låga högskoleprovsbetyg. Den visar antal sökande med betyget 0,1 och antalet  med betyg under 0,5. (Full poäng på högskoleprovet är 2,0).


Av totalt 841 lärarutbildningar i landet hade 271 inte några antagna HT 2013. Källa: Universitets- och högskolerådet (SVT 2014)

 Låga grundkunskaper
”Det är tydligt att studenterna ofta inte har klarat att läsa igenom kurslitteraturen. Det har varit för mycket eller för svårt. De har försökt att efter bästa förmåga memorera vad vi har sagt muntligt i stället. Men även där har de missförstått eftersom vi uppenbarligen använt för svåra ord”. (Universitetslektor Hanna Enefalk 2014). Man har på de flesta lärosäten liknande iakttagelser. På några har man inrättat stödundervisning i svenska för att hjälpa studenterna att kunna följa undervisningen. Stödkurser i grundläggande matematik för studenter med svaga förkunskaper har genomförts på Mälardalens högskola. (Mälardalens högskola 2014.)

Sämre förmågor för läraryrket
”Alla människor är inte lika klipska, analytiska, plikttrogna eller ansvarskännande, utan olika typer av förmågor är ojämnt fördelade i befolkningen. Här undersöker vi hur olika aspekter på lärares förmågor har förändrats över tid bland dem som väljer att bli lärare, närmare bestämt, var i fördelningen av förmågor personer som väljer att bli lärare finns”. (Erik Grönqvist och Jonas Vladchos 2008)

Tabellen visar kognitiv förmåga och ledarskapsförmåga för utbildade ämneslärare i åldern 25-30 år. Slutbetyg från gymnasiet redovisas också.

Det är lätt att konstatera att förmågorna för ämneslärare har förändrats över tid. Ett stort katastrofalt “ras” från 1980-talet till 2000-talet. I diagrammet redovisas också gymnasiebetygen.

Grönqvist och Vlachos 2008 säger vidare:
“Sammantaget tyder dessa resultat på att personer som idag väljer att bli lärare i genomsnitt kommer från en betydligt lägre position i förmågefördelningen än tidigare”. Deras iakttagelser kvarstår ännu kan jag konstatera. Detta stöder inte minst tabellen ovan. 

Söktrycket inte detsamma som examen
Utbildningsministern talar om “söktrycket” till lärarutbildningarna. Universitetskanslersämbetet menar att flera utbildningsplatser, ger flera sökanden med för dåliga grundkunskaper och göra att flera troligen kommer att hoppa av utbildningen innan examen. (UVÄ 2014). I tabellen visas hur många som erhållit lärarexamen under större delen av 2000-talet.

“Lyfta skolan”  - hur då?
För mig verkar allt konstigt, när det gäller talet om att “lyfta skolan”. Vad ska lärare som inte kan stava, räkna eller har andra brister tillföra skolan? Går svensk “kvalitetsundervisning” i “graven” med de äldre lärarna? De obehörigas skara ökar för var dag för att fylla upp i klassrummen, dessutom tillkommer nya lärare med bristfälliga förmågor. “Enligt ny statistik från Skolverket saknar fortfarande drygt 15 procent av alla lärare på grundskolan en pedagogisk examen, vilket är ungefär samma nivå som de senaste åren”.  (Ulrika Zaccheus SVT 10 april 2014). Detta är fakta som gör att man sviker eleverna och deras framtid. Detta är Folkpartiets skola, vad Jan Björklund än säger. (Läs gärna nästa inlägg som handlar om detta)

Rektorer får allt oftare direktsökande till lärarjobb av personer med skiftande bakgrund. “Vi kan få sökande med en kockutbildning eller som jobbar inom lokalvård eller något annat” (Rektor Marie Mlakar, Stålhamraskolan i Södertälje 2014). Skolkrisen blir allt tydligare, Gud hjälpe eleverna måste man utropa.

Läs hela Erik Grönqvists och Jonas Vlachos rapport Här