“Poesivärlden”

Återpublicering (från 140320)

Om all poesi som man använt, för att beskriva lösningarna på skolans problem och om dessa skulle vara sanna, då skulle svensk skola inte ha några hinder utan vara världens bästa skola.

Jag har tidigare i något inlägg använt uttrycket “poesivärlden” eller “önskevärlden” för att visa på de olika beskrivningar av svensk skola som bland annat politiker använt. Jag menar att i “poesivärlden” kan man beskriva skolan med påståenden, önskningar och tro", på ett spontant och oreflekterat sätt, som om verkligheten inte fanns. Om man tittar på skolan utifrån, så är risken stor att man har de “snabba lösningarna” i sin hand och därtill “utser” sin syn på ”felen”, som en absolut sanning. Risker av detta slag utsätts alla elever och lärare för i tid och otid.

Bilder www.google.com

Här är några axplock som förvånar.

Lösningarna för matematiken 
Utbildningsministern har en tendens att uttala sig tvärsäkert om olika ting oftast om pedagogiska ting, som han tyvärr inte är så bevandrad i. Av hans uttalanden kan man utläsa en person som bär på sanningen som ingen annan ser, upplever jag.

Utbildningsministern om matematikundervisning
”Matte är ett ämne som man i regel behöver nöta väldigt mycket, gärna ha väldigt bra lärare och då ger det resultat”. (2013)

“När det gäller matten behövs det både en pedagogisk uppryckning i form av mer katederundervisning och mer tid för matematik” (Jan Björklund 2012). Intressant spörsmål, där man blir fundersam. Sätter utbildningsministern till flera lektioner i matematik, eller ska man räkna dubbelt så fort, blir min fråga?

Ordning och reda
Utbildningsministern om ordning och reda
”Ordningsproblem är en av huvudorsakerna till de dåliga resultaten i den svenska skolan” (Jan Björklund 2014). Här finns hans analys och slagnummer som visar hans tolkning av de sämre skolresultaten. Alla vet dock att det finns en uppsjö viktigare saker som också behöver åtgärdas för att få en effektivare skola.

Markus Samuelsson
“Tiden att prata med eleverna är över, nu ska lärare ta ledning och visa med hela handen och så vidare. Det är en enkel retorisk poäng att göra. Men företrädare för den linjen har aldrig visat hur de ska motivera eleverna att utvecklas kunskapsmässigt och socialt” .(Markus Samuelsson, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet 2014)

“Efter snart åtta år som utbildningsminister har Jan Björklund misslyckats i sin paradfråga. Hans kaserngårdsmentalitet har inte förbättrat ordningen i klassrummet. Det är dags att pröva andra metoder”. (Ledare Värmlands folkblad 2014)

Planering för en bättre skola
SKL (Sveriges kommuner och landsting) ”Lärarna behöver planera, genomföra och utvärdera undervisningen tillsammans – det är allra viktigast för att snabbt förbättra resultaten”. (SKL 2013)
SKL lever också i en “önskevärld”, där planering leder till en bättre skola, påstår man. Ingen planering genomför några lektioner mig veterligt. Man kan planera aldrig så mycket tillsammans, men det är ändå den enskilde läraren som ska genomföra lektionen tillsammans med eleverna i verkligheten. (Detta blir följden av hur skolorganisationen vanligtvis är indelad.)

Lönerna
När det gäller lärarnas löner så ser man nästan inget av “munnens bekännelse” i verkligheten. Ökade löneklyftor för inte skolan framåt, även om man vill tro detta.

Johan Hultberg om löner
”Viktigt är också att lönesättningen i skolan blir mer differentierad. Bra lärare ska ha bra betalt, lärare måste ges möjlighet att göra karriär och lärarnas arbetssituation måste förbättras”. (Johan Hultberg, riksdagsledamot M 2013.)

SKL om löneutvecklingen
”Löneförändringar ska göras utifrån verksamhetens behov av att belöna och motivera individen, kompetensförsörjning och effektivitet, samt de ekonomiska förutsättningarna”. (SKL 2013)

Man kan undra hur de lärare som av politikerna anses som dåliga ska hantera frågan. Om man tillför medel så var 10:e lärare kan bli förstelärare, så måste det finns 9 st. “dåliga” lärare per tiotal, om logikens lagar gäller. Här når poesins höga höjder genom att man bara pratar om de “bra lärarna” och inte låtsas om att det finns flera lärare som man nedvärderat, genom denna klassificering. Den stora poängen är dock att man kan hålla hårdare i den kommunala plånboken.

Kommunerna
I olika artiklar, skrifter tar man fram fördelarna med en kommunal skola, framför en statlig. Man använder argument som god kunskap om lokala förutsättningar, kunskap om den enskilde mm. Rapporten SOU 2014:5 visar på motsatsen och slår hål på åtskilliga av “poesiskrivningarna”, upplever jag.

Jonas Vlachos om bristande ansvar
”Mer specifikt har kommunen ingen anledning att ta hänsyn till landets framtida lärarförsörjning eftersom detta är något som påverkar landets alla kommuner. Bättre då att maximera nettoavkastningen på det nuvarande lärarbeståndet och låta någon annan ta ansvar för helheten”.(Jonas Vlachos (Ekonomistas 2010)

Om resurserna
Alliansens övertro på att sommarskolan löser “problemen”
”För elever som slutar årskurs 6, 7 eller 8 kan sommarskolan vara ett utmärkt tillfälle att komma ikapp i studierna i något eller några ämnen”. (Nya Moderaterna 2014)

15 dagar skall reparera ett helt läsår, ett önsketänkande helt i linje med “poesivärldens ideal”. Undermedlen för att lösa skolans problem kommer i en jämn ström. Flera av dessa förslag ger mycket ringa effekt enligt forskningen. Skolforskaren John Hattie påpekar att utbildning utanför den “ordinarie skolan” ger ringa effekt 0.09, där normalvärde på hans effektskala är 0.40 (Se gärna Stonefields School)

Skolministerns elevsyn
”När det nya betygssystemet infördes ville utbildningsministern att de underkända betygen skulle ges i två steg. Det lägsta betyget skulle de elever få som varit lata och skolkat. (Per Acke Orstadius,  har varit lärarutbildare i Göteborg)

Om man tar ord i sin mun som ett eleverna är lata, då bör man inte vara utbildningsminister, anser jag. Det blir lite som att “kackla” i eget bo. Jag menar, att allt detta är till för att leda bort hans ansvar för skolan och lägga över detta på eleverna, som i hans ögon skapar problemen. Jag kan inte uppfatta detta på annat sätt.