Lönetrasslet

Nu har de politiska partierna trasslat in sig ordentligt i sina bud om lärarnas lönelyft. Man mumlar hit och dit i syfte att övertrumfa motståndarna. Men alla “mumlar” mest bara halvkvävda visor i “skägget”, upplever jag.

“Skoldebatten i SVT var en tävling om vem som vill höja lärarnas löner mest. Detta trots att det är arbetsmarknadens parter som har ansvar för lönebildningen i Sverige”. (Expressen 27 aug 2014)  Man diskuterar som om lärarnas löner är isolerade från övriga arbetslivet och konjunkturen. Hela diskussionen underförstått, går ut på att anta att löneutvecklingen på övriga arbetsmarknaden kommer att bli “överkomliga”, dvs där man står tillbaka för lärarna, antar jag.

Löften är löften
När man framhåller skolan i valtider och buden “haglar”, så måste man ta allt med en stor nypa salt. Man får inte glömma att i bakgrunden hägrar regeringsmakten och en önskan om den. Säkert är många frestade att ta i lite extra när man lovar nu innan valet. Sanningen är nog den att efter valet kommen en del bud att försvinna i dimmorna. Inte så sällan har löften “kommit av sig” efter valen på grund av att det ekonomiska läget är “ansträngt”.

Sifferakrobatiken
“Med nuvarande utveckling kan lärarnas månadslöner komma att öka med 10 000 kronor inom sju år”. (SKL 2014).
Denna “önskningsmorot” kommer säkert att göra blivande lärarstuderanden glada kan man anta. Tror man genom detta att man får en stor tillströmning av studenter till lärarutbildningarna?
Alla invecklade beräkningar syftar till att ge sken av att alla vill lärarna väl, menar jag. Alla förslag ska på papperet verka vara bra, men alla snåriga förklaringar och sifferakrobatiken gör att allt blir oöverblickbart. I alla löneförslag är det viktigare att man kan påvisa köpkraft, inflation mm för att bilden ska bli fullkomlig. 10000 kr mer i månaden är inte detsamma som denna köpkraft 2021, alltså efter sju år. Allt är antaganden om framtiden som är minst sagt osäkra.

Bilder www.google.com

Dubbelkommando
Problemet med lärarlönerna är att stat och kommuner båda vill vidta åtgärder som ställer villkor med olika typer av prislappar. Staten har hittills infört förstelärare och lektorer, och riktat pengar till denna reform, där kommunerna får söka pengar utan förhandlingar, vilket i mina ögon slår fel. Ska man lyfta lärarnas löner så måste staten ställa villkoren, exempelvis jämföra lärarlönerna med likartade grupper, och på grundval av detta tillföra pengarna till kommunerna. Den andra möjligheten är förstås att återförstatliga skolan.
Arbetsmarknadens parter ska sköta hela lönerörelsen, anser jag. Det är den säkra vägen för alla lärare. Det finns säkert andra grupper i vårt samhälle som annars skulle kunna ha liknande anspråk, på statliga riktade pengar, typ förstelärare, då de anses lågavlönade.  Exempelvis de som arbetar i äldrevården. Hur kommer staten att ställa sig då till utdelning av pengar?

Här är några axplock när det gäller löften:

Om karriärtjänster
“Alliansen har nu presenterat sin stora lönesatsning för lärarna. Det blev några nya karriärtjänster. 15 miljoner får det kosta nästa år. Fullt utbyggt blir det 451 miljoner. Att jämföra med de 134000 miljoner man sänkt skatten med, Alliansens förslag innebär att tre procent av lärarna ska få högre lön. Då glömmer man bort 97 procent av lärarna,”. (Gustav Fridolin 2014)

Om lönelyft
“Socialdemokraterna satsar 2,5 miljarder om året, hur mycket räcker det till?” “Det beror på vilka som får men enligt Socialdemokraternas beräkningar skulle det ge knappt 2 000 kronor extra i månaden om alla grund- och gymnasielärare får dela på pengarna”, säger Bengt Hansell. (Socialdemokraterna 2014)

“Vårt förslag är alltså att staten går in med 3,75 miljarder. Det motsvarar 7,5 procent påslag för lärare, rektorer och andra pedagoger från förskolan till komvux. För genomsnittsläraren blir det ett lönepåslag, inklusive den vanliga avtalsförhandlade löneökningen,  3000 i månaden”. (Miljöpartiet 2014)

“I Moderaternas valmanifest  vill man ge en generell löneökning för alla lärare i kommunen på 2 000 kr per månad från och med årsskiftet”. (Moderaterna 2014)

Pengarna
Det som blir tydligt när man får sådana här förslag är storleken på pengainsatsen. Med ovanstående beräkningarna så skulle det kosta 12,5 miljarder för att omgående höja lärarnas löner med 10000 kr. Då förstår var och en varför man höjer som man gör. Har man “yxan” över huvudet, så får man ta till det näst bästa – det här. Det ska då framstå som generöst, kan jag misstänka.