Var finns skoldebatten och framtidsvägen nu?

Flera mig mig anser att skoldebatten har i stort avstannat  Några utspel har gjort  men det är för kulisserna menar jag. OECD-rapporten har gjort att luften gått ur hela debattan, och skolsverige är nere för räkning."Kritiken riktar särskilt in sig på undervisningen som inte är tillräckligt utmanande för eleverna, vilket på svenskt mediaspråk görs liktydigt med att inte ställa tillräckligt höga krav på eleverna" (Ingrid Carlgren 2015)

Lärarutbildning viktig
Ingrid Carlgren berör också lärarutbildningen "Lärarutbildningen skulle t.ex. behöva ses över ur professionsperspektiv så att studierna sammanfaller med kunskaper som lärare behöver för att driva en kvalificerad undervisning." Detta kommer man fram till varje gång man pratar om kriser i skolan. Det tragiska är att inte nog många studeranden känner för läraryrket. I dagens skola har vi inte längre ett homogent välutbildat lärarkollektiv, utan en stor del består av obehöriga personer med ett stort urval av utbildningar.. Det finns också andra förklaringar till att det blivit som det blivit. 

Bilder www.google.com

Förändrat samhälle
Mikael Alexandersson, Göteborgs universitet säger: "Lärarna var välfärdens projektarbetare, bärare av de radikala skolreformernas grundidéer. Under 90-talet falnade glöden. Skolan sågs inte längre som ett instrument i samhällsförändringen. Den var snarare en utförare av definierade uppdrag och uppmärksamheten kom alltmer att riktas mot dess bristande förmåga att lyckas med dessa uppdrag. Effektivitet var ledordet och standardisering hjälpmedlet. Kontroll, utvärderingar, redovisningar skulle visa hur skolan och lärarna presterade". Det som hänt i grunden är att svensk skola fjärmat sig från bildning och kreativitet och gått till en "avprickningsskola", där man prickar av elevenas "fasta kunskaper" mot olika typer av listor. Kontrollen har blivit ett honnörsord som i mina ögon leder bort från skolans verkliga uppdrag. Att ge eleverna redskapen för att sedan tänka fritt, dvs ta sig an verkligheten, omvärdera, hitta nya vägar. Det var skolans uppdrag tidigare.

Det finns ingen "snabbfix"
Att förändra en skola tar minst 6 år, det visar både forskning och beprövad erfarenhet (OECD-rapport 2015) . Det är viktigt att börja i rätt ände. Jag menar att det inte finns någon väg förbi lärarna. Man har konstaterat att lärarna är skolans viktigaste tillgång. Då måste man börja där med att ge lärarna nya möjigheter att förkovra sig till förmån för sig själv och tillsammans med kollektivet. Om man inte är beredd att sätta till de resurser som behövs så kommer vi inte att se någon bättre skola inom rimlig tid. Att laga och lappatiden är förbi står klart för alla.  Den har vi upplevt de senaste 20 åren. Den fungerar inte.

Skoldebatten måste återuppstå
Ett annat viktigt verktyg är skoldebatten, då menar jag en verklig professionell skoldebatt långt bort från politisk slagordsdebatt och skamvrå. Det finns inget politiskt parti som är oskyldigt när det gäller svensk skola. Först måsta man precis som i organistionen AA,  erkänna att man misslyckats innan man kan påbörja färden mot en skola värd namnet