Är fysisk skolmiljö en stark inlärningsfaktor?

Alla har gått i skolan på det ena eller andra sättet. Många är vi som suttit i torftiga klassrum, med ibland trasiga skolmöbler någonstans eller en gammal världskarta som hängt på sned. Eller en lärare som måste sitta på ett visst sätt på stolen för att inte ramla i golvet när den viker sig. Under en lång rad av år ägnade man sig uteslutande åt pedagogisk undervisning egentligen utan att fundera på den omgivande miljön. Det är först på senare tid man förstått allvaret att låta elever vistas i dåligt underhållna lokaler. “Man vet nu att dåligt underhållna och trånga lokaler skapar otrivsel och skapar ofta missämja mellan elever”. (Marjanna de Jong 2008). I många gamla skolor finns nästan inga funktionella möjligheter för att skapa en bra social tillvaro i gemensamma utrymmen för eleverna.

Bilder www.google.com

Skolans lokaler
Flera försök har visat att inbjudande lokaler, med t ex pastellfärger, med bra luft och “tillräckligt” med ljus blir både en bra och stimulerande arbetsmiljö. Men många gånger märker man motsatsen genom att lokalerna är utformade på ett traditionellt sätt med en likformig utrustning och färgsättning som ett exempel. Man brukar säga att byggnader “talar” till dem som arbetar i dem. “I samband med observationsstudierna blev det tydligt att byggnader inte bara formges utifrån ett pedagogiskt syfte. De ingår samtidigt som en del av skolans maktstruktur, det vill säga i samhällets och lärarkårens strävanden att få barnen att ”uppföra sig ordentligt”. Byggnader medverkar till att reglera deras beteende i enlighet med både skrivna och oskrivna regler”. (Inge Mette Kirkeby 2008)

Om det förhåller sig på det sättet blir ju ett flertal skolor olämpliga i den bemärkelsen att man inte förutsättningslöst kan erbjuda en kreativ och utvecklande miljö. “Förändringar kan åstadkommas inte bara genom ombyggnad, utan också genom att möblera om, flytta aktiviteter, öppna eller låsa dörrar. Lärare och elever är de som känner till verksamheten bäst och är därför mycket lämpade att arbeta med planeringsfrågor”.(Bjurström & de Jong 2006)

Pedagogisk miljö
Om man engagerar elever och lärare i att även planera den fysiska miljön så kommer i mina ögon detta ett vara en pedagogisk faktor indirekt, då trivsel, tillfredställelse verkar som motivationsskapande faktorer. Man finner ofta nya sätt att arbete på när miljön inte är enahanda. “I mitt forskningsprojekt ”Skolen finder sted” (Skolan äger rum) ville jag analysera samspelet mellan skolans fysiska ramar och det vardagsliv som utspelar sig inom dessa ramar. Byggnaden betraktas här som pedagogikens tjänare, som ska medverka till att de pedagogiska intentionerna kan förverkligas. Byggnadens utformning har alltså stor betydelse för skolans verksamhet, utan att det på något sätt handlar om ett kausalt sammanhang”.(Inge Mette Kirkeby 2008). Egentligen behöver man inte “bevisa” att ändamålsenliga lokaler är bättre än dåligt underhållna, det förstår var och en.

Man det som är intressant är att flera forskningsprojekt kan visa på ett samband mellan skollokaler, pedagogisk tillämpning och välbefinnande, där detta säkerligen skapar bättre skolresultat, menar jag. Vi behöver nu inte ha några traditionella pedagogiska “ursäkter” för förändring i skolan. Skolan bör alltså inte fortlöpande vara  som man sett den tidigare som traditionell med en statisk “skolmiljö”. I bland kan ommöblering och byte av lokaler möjliggöra “stordåd”, detta vet jag av egen erfarenhet. Små medel förstärker ofta till en bättre arbetssituation,