PISA inte bara PISA

Jag har tagit upp kunskapsbegreppet och betygen i några inlägg i bloggkrönikan. Svensk skola och dess företrädare är inte överens hur kunskap ska beskrivas och hanteras menar jag. På ena sidan i debatten befinner sig PISA och på andra sidan den s.k flumskolan anser många. Både blir på något sätt skällsord i debatten. Dock måste man se inte bara i svart och vitt utan förstå ett det finns många fler nyanser. PISA:s utbildningschef utvecklar sin syn på skolan och menar att PISA inte bara visar vad de flesta menar att  PISA gör.

Ur intervju med Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och ansvarig för Pisa
"Jag hade redan tidigare förstått att han är betydligt mer nyanserad än man kan tro av den svenska skoldebatten, där Pisa ständigt tas som intäkt för en faktainriktad pluggskola. Ändå blev jag förvånad när jag pratade med honom eftersom han så tydligt betonade skolans uppgift att lära ut värderingar, framhöll vikten av lusten att lära och talade sig varm för att skolan ska jobba med förmågor som empati, nyfikenhet och kreativitet. Alltså sådant som i den svenska debatten flitigt skällts för ”flum”.(Eva-Lotta Hultén 2016 red.).

Bilder www.google.com

Då kan man fråga sig vilka krafter i Sverige som driver tesen om att vi ska ha en pluggskola som är faktainriktad. Vår förre utbildningsminister drev denna tes kraftfullt, tillsammans med lydnadskravet och att man skall veta sin  plats, upplever jag. Allt detta är gamla skolideal som ligger strax under ytan när man debatterar skolan och skolans väg.

Det följer det gängse mönstret i all utveckling. Om man blir det minsta osäker på vägen så tittar man tillbaka och letar efter "fast mark". I allt detta finns både en trygghet och en stor portion igenkänningsfaktor. All utveckling följer tesen två steg framåt och ett tillbaka. I skolans fall i många stycken alla steg tillbaka.
"Andreas Schleicher anser att skolmakthavare ofta saknar en övergripande vision för skolan, och idéer om vad utbildning ska vara bra för. Det gäller inte minst Sverige. Diplomatiskt säger han att många av de senaste 20 årens svenska skolreformer har genomdrivits med goda avsikter men att de har skapat ett fragmenterat skolsystem utan visioner och själ. Den svenska skolan måste bli bättre på att utveckla elevernas lust att lära och använda sina förmågor". (Eva-Lotta Hultén 2016 red.)

PISA lär vara här för att stanna ett tag till. Det behöver inte vara ett problem om vi i Sverige börjar se det för vad det är – ett medel, och inte ett mål. Andreas  Schleicher säger att den svenska skolan behöver hitta sin tappade vision om vad utbildning ska vara bra för. Ordet flum står för en skola som försöker sig på andra väger med elevinflytande, individuell utveckling och ett elevaktivt skolarbete. Det var inte någon "låt gå" skola, förra gången det begav sig, men många kunde inte längre känna igen sin gamla skola och starka krafter sattes in för att ta tillbaka en traditionell skola. Det som uppstod var en motrörelse som hävdade att det var bättre förr, då lärare och föräldrar nu inte kände igen sig.

Man tvingas acceptera att samhället förändras, men man vill samtidigt att skolan ska bli vid det gamla för att inte utmana..