Trampar skolkommissionen vatten?

I mitt förra inlägg behandlade jag bland annat de insatser som man pratat om för skolan. I minst 10 år har vi hört samma visa. Man vet vad som behöver göras, men man stannar hela tiden på diskussionsnivån. Möjligen att det kommer en skriftlig "handledning" från Skolverket.

Kommissionen framhåller även det som man pratat om hela tiden.
"Forskningen visar att lärarkompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevers kunskapsresultat. Lärarlegitimation är numera ett krav för att få anställas tills vidare, ansvara för undervisningen och i förekommande fall sätta betyg. Även om att det inte kan sägas råda en fullständig korrelation mellan lärarlegitimation och undervisningskvalitet är det ändå rimligt att använda legitimation som en viktig kvalitetsfaktor" , (Skolkommissionens delbetänkande 2016)

Bild www.google.com

Även nästa åtgärd har vi hört under lång tid, redan efter några år efter kommunaliseringen, när möjligheterna att fortbilda sig minskade drastiskt. Om kompetensutveckling säger man det självklara:

"Kompetensutveckling kopplad till utveckling av utbildningen är en annan viktig faktor för

undervisningskvalitet. Kompetensutveckling genom kollegialt lärande, där lärare genom strukturerat

samarbete utvecklar undervisningen och tillägnar sig kunskap och färdigheter, är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för goda resultat och det vetenskapliga stödet för effekterna är

 starkt"  (Skolkommissionens delbetänkande 2016)

Man sätter ett första delmål i rapporten, när det gäller lärartäthet, resultat för elever mm. Detta blir visst en vision, men jag menar att det ändå bara blir ett önsketänkande. Kopplingen till läraryrket menar jag är ett intresse för människor, god yrkesstatus, god löneutveckling och en modern lärarutbildning. Man kan önska sig vad som helst i en sagovärld. För att kunna ställa upp mål så måste man skapa förutsättningar för att göra läraryrket intressant. Det första delbetänkandet är säkert avsett att var en problembildsrapport. Men jag menar att utan en djupare åtgärdsanalys blir den bara en upprepning av gamla sanningar

Bild skolkommissionen

Under lång tid har vi hört röster som uttryckt tanken på att staten ska ta över skolan igen. Mot detta har kommunala krafter stått som menar att kommunerna är bättre skickade att sköta skolan. En misstanke i det senare resonemanget är att man då kan ta mer hänsyn i den kommunala budgeten. Ställer staten ökade krav så kommer skolan att kosta mera. Dock är tankarna i delbetänkandet mera ett gemensamt ansvar för skolan. Men tanken går till de gamla Länsskolnämnderna som fanns tidigare. När man ser nedanstående citat.

"Staten bör överväga att stärka sin regionala närvaro och inrätta regionala kontor inom en skolmyndighet som kan möta och stödja huvudmännen. Det kommunala huvudmannaskapet

för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan behöver bäras av större organisatoriska enheter alternativt av enheter i en utvecklad samverkan inom ett geografiskt område". (Skolkommissionens delbetänkande 2016)

Det finns några förslag även om de också är "gamla" som varit med i diskussionen under många år. Det som är positivt är att de ändå uttalas av kommissionen som något mera handfasta åtgärder än de tidigare önsketänkanden.

"Kommissionen anser att systematiskt kvalitetsarbete, regional kompetensförsörjning bl.a. avseende behörighetsgivande kurser, genomförandet av såväl nationella skolutvecklingsprogram som riktade stödinsatser, erfarenhetsutbyte, liksom tillståndsprövning och inspektion bör övervägas".  (Skolkommissionens delbetänkande 2016)

Det känns lite som om man slår in öppna dörrar, då man egentligen inte framför något nytt. Vi måste förstås förvänta oss både skarpa åtgärder när det gäller skolan som organisation. Man måste också se över de underliggande systemen som i nuläget effektiv bromsar en skolutveckling, menar jag. Viktigt att den skarpa skolrapporten inte tassar runt problemen utan att man agerar kraftfullt. Man kan redan nu göra förarbeten när det gäller kompetenskurser för lärare och skapa ett system för betalda längre utbildningar. Initiera riktad skolforskning mot skolan mm.