"Lärarna lämnas vind för våg när det gäller IT i skolan. Det saknas både resurser till inköp och tillgång till digitala läromedel, skriver DIU, Lärarnas Riksförbund och läromedelsförlagen i ett debattinlägg". (Datorn i utbildningen 6-2016)
Jag menar att man från skolhuvudmännen många gånger slagit sig till ro efter inköp av datorer och surfplattor, då det sällan finns någon fortsättning efter inköpen, som utbildning, inköp av digitala läromedel mm.
"Lärarnas Riksförbund genomfört en enkätstudie där cirka 700 lärare deltagit. Det visar sig att arbetsgivarna inte klarar sitt uppdrag vad gäller fortbildning och satsning på dessa IT -läromedel". (Datorn i utbildningen 2016)
Bilder www.google.com
Sverige är alltid bäst?
I Sverige var man tidigt ute med att införa datorer och IT i skolan. Låt vara att det var i projektform på några ställen. I ett land där IKT är en nödvändighet finns ännu ingen uttalad plan för hur IKT-utvecklingen bör se ut i skolans Sverige. Man har i mina ögon använt en "låt gå-metodik", där enskilda kommuner och lärare blir de som står upp för IKT-utvecklingen.
I Storbritannien och Danmark som exempel har man sedan flera år övergripande nationella planer för hur digitaliseringen bör/ska införas och underhållas i skolorna. I Storbritannien finns även en fysisk införandeplan med stöd från ett nationellt organ Becta Next Generation Learning med avsatta medel.
Har man äntligen vaknat?
Att överlåta IKT-planering och utbildning på enskilda gör att man inte får den kraftsamling som behövs för en nationell utveckling. Efter att datorer redan använt 15-20 år i skolan, så ser vi ännu ingen nationell utveckling. Vi kan inte fortsätta på den inslagna vägen om vi ska kunna utvecklas på området. Nu i grevens minut verkar något ske!
"Skolverket lämnar nu förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Strategin innehåller förslag till insatser som syftar till att alla elever och personal ska utveckla en digital kompetens som de behöver. Dessutom ska tillgången till digitala verktyg vara likvärdig och digitaliseringen ska bidra till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta". (Skolverket 2016)
Tillgång på datorer och surfplattor inte avgörande.
Vi måste alla förstå att bra tillgång på datorer och surfplattor inte automatiskt leder till en funktionell IKT-utveckling. Att det finns tillgång är förstås en grundläggande förutsättning för detta förstås. Om man inte har en plan för hur man ska använda hjälpmedlen, då blir det bara "spridda skurar" i användningen. Då kommer IT-hjälpmedlen att bara stanna på den "kosmetiska nivån", den som ofta redovisas i media, där läraren ofta inte har en aning om hur man optimalt kan använda dessa. Det får inte bli så att eleverna själva bara avgör vad som ska göras utifrån egna intressen.
Ex från nextgenerationlearning BECTA Storbritannien
"Den digitala kompetensen är en avgörande faktor för att användningen av digital teknik ska bli en naturlig del i verksamheten. Skolverkets it-uppföljning visar att det finns ett stort behov av kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet på alla nivåer inom skolan. Särskilt angeläget är det att stärka rektorernas kompetens. Vi har därför börjat ta fram insatser för både rektorer och lärare och förskolans personal". (Skolverket 2016)
Som ett exempel kan jag ta upp skillnaden mellan Sverige, Norge och Danmark där politikerna storsatsar medan de i Sverige ligger ganska lågt? "På skolverket i Sverige arbetar 2,5 personer med IT-utveckling, i Norge är de mellan 60-70 och i Danmark är de många fler". (Skolverket Peter Karlberg 2015). Så här ser bilden ut och kanske förklaringen till att lite är gjort i Sverige. Redan nu känns det som vi halkat efter många nationer. Vi måste också göra "rätt" i Sverige, vi kan inte vila på tidiga meriter eller bara enskilda lärarens lokala initiativ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.