Historien upprepar sig

Historien upprepar sig är ett vanligt talesätt. I den tidiga Folkskolans tid var det brist på lärare. Man tillgrep då lösningen att låta klockaren, kantorn eller annan läskunnig person ta plats i skolornas katedrar. Att ha pedagogiskt obehöriga personer i skolan gjorde att skolmyndigheterna detaljplanerade undervisningen och följde upp i olika liggare i klassrummen så att undervisarna gjorde det som var fastställt. Skolråden gjorde kontroller av undervisningens art och det sätt undervisarna förhöll sig till de krav som "samhället" ställde på dem.

"Lärarkrisen i Sverige märks påtagligt – aldrig har så många lärartjänster ledigförklarats på Arbetsförmedlingen och heller inte besatts med obehöriga lärare". 

"Det saknas idag 2,7 miljoner grundskollärare världen över för att uppfylla FN:s mål, och siffran tros stiga till 10,9 miljoner till år 2020 och 25,8 miljoner till år 2030. I Sverige beräknas bristen vara 60 000 lärare redan 2019". (Sydöstran 2017-03-04)

Det står klart för mig att man både i världen och i Sverige förlorat kontrollen över både kvalitet och lärartäthet i skolan. Visst påminner dagens situation om den som rådde i Folkskolans barndom under sent 1800-tal.

Bilder www.google.com

Det som då på 1800-talet var en nödlösning som man arbetade bort, är i dag en begynnande katastrof i mina ögon. Varför har man låtit det gå så långt? Troligen för att det är barn inblandade och att resultaten på brister i skolan drabbar eleverna efterhand. Man ser från statsmakterna då inte detta som ett överhängande problem på grund av detta. Man betraktar inte heller skolelever som begynnande vuxna genom att man skjuter problemen framför sig.

Jag menar att man inte kan komma tillrätta med de missförhållanden som råder, där utbildade lärare flyr yrket och studenter väljer bort läraryrket genom att vända det ryggen. Jag menar att vi har ett stort problem, när lärarleden glesnar och nya lärare inte kommer till. Vi måste öppna ögonen och både se och ta tag i problemen nu, för varje år som går ökar förstås problemet.

Det finns en signal som bidrar till en lösning
Den första akuta åtgärden måste vara att kraftigt höja lärarlönerna för att möjliggöra en återkomst till skolan för de som slutat. Viktigt också att ge dessa signaler till de som kan tänka sig att bli lärare. Det är lätt att förstå varför man från statsmakterna inte vill låtsas om att detta faktum. Resultatet av detta blir att staten behöver "dränera" statskassan. Men man måste ändå bita i det sura äpplet och försöka visa på att det är viktigt att vi i fortsättningen också får välutbildade elever som kan tillföra vårt samhälle viktiga resurser.

Den andra viktiga åtgärden måste vara att sluta betrakta lärare som kontorister. Kontorister har sin viktiga roll men den får inte blandas ihop med den pedagogiska läraruppgiften genom att ruta in lärarnas tillvaro. I alla tider har man värnat om pedagogisk frihet i den betydelsen att lärare ska kunna välja sina pedagogiska metoder bara de leder till målet. Min uppfattning nu är att man alltmer försöker "snärja" in lärare som har nyskapande idéer, genom att särskilt "kontrollera" dessa, för att "rätta in dem i ledet" för att behålla en konservativ skola. En konservativ skola är mycket billigare än att ha en skola som följer tiden. Så jag menar, på allvar, att här har vi en uttalad "besparingsåtgärd" - en synisk besparingsåtgärd dessutom.

Syftet är förstås också att alla ska sitta still i båten från schemaläggare, rektorer och lärarkollektiv. Det är förstås enklare att ruta in en skola i fyrkanter för att allt ska var lätt att hantera. Enkelt att vid läsårets början spika allt till nästan 100 % och sedan inte ändra på något väsentligt över tid.

PISA och sedan ...
Att skolresultaten har sjunkit över tid finns en utmärkande förklaring till bland flera andra, menar jag. Men att uttrycka den är nästan lite av tabu. Men för att tala i klartext - vi har för många personer i skolans katedrar som saknar högskoleutbildning i pedagogik och adekvat ämneskunskap. Om yrkeskunskap inte skulle vara ett måste, då behövdes inga högskolor för lärare. Våra nya medborgare har redan fått känna på detta då det i dag också saknas 1000 SFI-lärare. För dessa blir allt en dubbel plåga - kanske en dålig start i svenska, - kanske en dålig start i skolan, möjligen med obehöriga personer som undervisare.

Undermålig skola leder till arbetslöshet
Trots många "fina" uttalade ord från ministrar, så verkar man ändå inte ha förstått att undermålig skolutbildning och arbetslöshet hänger ihop. På sikt löser man arbetslöshet med goda kunskaper hos den enskilde och ett näringsliv med framtidstro.