Har vi en skola utan rättssäkra betyg inom 5 år?

Jag har med tiden och det ökande antalet obehöriga i skolan, funderat över om man lämnat dessa åt sitt öde. Frågorna är många, är man nöjd om någon bara "står i katedern"? Benämningen lärare kan bli kontraproduktivt för dessa, då man därmed menar att de ska kunna göra lärarens arbete utan kanske någon pedagogisk utbildning. Är det ett bekvämt sätt att inte behöva bry sig om de obehöriga bara de kommer varje morgon till sitt arbete?



Varför ser inte skolmyndigheterna problemen
Ibland kan man undra varför man inte försöker göra det bästa av situationen. Om man inte kan få tag i lärare med legitimation, ska man nöja sig med vad som helst? Detta sagt i den anda, att för många obehöriga så får de själva söka den pedagogiska hjälp de behöver. De är utlämnade till de utbildade lärarnas goda vilja och tid att hjälpa till.

Säkert är inte situationen i våra klassrum svart eller vit. Troligen har rektorer förstått att man måste stötta obehöriga speciellt, kanske med ett mentorsystem, eller någon form av introduktionsutbildning för att stötta. Men detta är då de enskilda initiativen än så länge.

77 000 lärare saknas inom 5 år
Att man från nationellt håll inte har tagit frågan på det allvar som den behöver göras bevisas av siffrorna menar jag. Det blir en "sämre" skola än det skulle behöva bli. Inte har jag hört någon ledande skolpolitiker tala i dessa termer. Man väljer den bekväma vägen att kalla alla lärare så kan man slippa problemet. Men problemet finns där som en "bomb" som ännu inte briserat på allvar. Inom en femårsperiod kommer det att saknas 77 000 lärare med legitimation. Drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag. 

"Färsk statistik från Skolverket visar på en omfattande brist på lärare i Sverige. De närmaste fem åren behöver tiotusentals heltidstjänster tillsättas. Totalt rör det sig om 77 000 tjänster inom både skola och förskola. Det är 7000 fler sedan Skolverkets förra prognos för två år sedan". 

– "Det är allvarligt eftersom kvalitet i skolan förutsätter att vi har skickliga, utbildade, examinerade och kompetenta lärare i våra klassrum", säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket 2018

"Framförallt är bristen stor i storstadsregionerna. Där finns hälften av rekryteringsbehoven. Men även andra områden lider av lärarbrist. Södermanland och Västmanland pekas ut som särskilt drabbade". (SR 2018)

Bilder www.google.com

Skola utan betyg
Problemet syns nu tydligt för den som vill se, men var finns åtgärderna förutom att försöka få fler lärarstudenter? Ska vi bara sitta på våra bakar och vänta på att vi får en obehörig grundskola med enbart obehöriga som anställs årsvis och som inte får sätta betyg?

Diskussionen om betyg har böljat genom skoldebatten sedan 1960 när grundskolan infördes. Troligen får vi en betygslös skola inom en nära framtid, med Jan Björklunds vision med legitimerade lärare som sätter betyg. In grunden ska vi så klart bara ha legitimerade lärare, men nu ser verkligheten ut så här.

Jag kan se framför mig de få legitimerade lärare som finns kvar och får sätta betyg efter 5 år. Ska vi ha några utbildade lärare som ambulerar runt i klassrummen för att sätta betyg på elever de inte haft? Detta är inte rättssäkert. Om en skola har övervägande obehöriga, ska alla sluta efter ett år och kanske andra anställas? Allt prat under en 10 års period har satt oss i "klistret" rejält.  Vad händer med läraryrkets status och möjligheter i denna situation? Vad som händer med lönerna vet redan var och en. Men ett land som har elever som kanske inte har kunnat utnyttja sina möjligheter är i djup kris då problemet inte försvinner över tid. Skolkrisen följer eleverna en bra tid efter skolan, det syns redan idag. Får vi en förlorad generation när det gäller kunskaper och färdigheter?