Återpublicering
Rubriken är Anders Jönssons, professor i didaktik vid högskolan i Kristianstad. Han för ett intressant resonemang om vad fakta är för något. I skoldebatten och i kunskapsresonemangen inom skolvärlden har faktainhämtning alltid varit viktigt. Om man ser tillbaka i tiden och i skolans bandom, så var inlärandet av fakta det absolut primära. Man skulle lära "namngeografi", kungaländer och viktiga händelser i Sverige. Då liksom nu faller man i fällan, att ett fakta står för sig själv, ex stora sjöar i Sverige som Vänern, Vättern med flera. På en fråga angav man t ex Vänern och hela "lärprocessen" var klar och man fick ett bevis på "kunskap". Dock var denna "kunskap"svårt att generalisera till nya situationer.
"En utbredd föreställning om vikten av faktakunskaper, är att mer kunskaper leder till att man tar bättre och klokare beslut samt/eller utvecklar en högre moral. Tyvärr verkar det emellertid inte förhålla sig så. Forskning om argumentation och beslutsfattande tyder tvärtom på att även mycket kunniga människor tenderar att ta ensidiga beslut, som bygger mer på övertygelser eller social tillhörighet än på fakta".(Anders Jönsson 2017)
Detta kan bero på att faktakunskaper ofta inte är överförbara och kan ofta inte överföras till nya situationer eller beskriva andra sammanhang. Eleven som på 1950 talet som lärde sig t ex Vänern blev inte klokare än den på 2000 talet som lär sig vad Vänern är.
Frågor som handlar om obestridligheten i fakta är intressanta. "Många gör gällande att det finns mer eller mindre eviga sanningar, som är viktiga att lära sig. Inte ens naturvetenskapens fakta är obestridliga. De ingår i ett nät av antaganden, hypoteser, modeller och teorier. Och om en del i denna teoretiska struktur visar sig vara fel eller ofullständig, finns det risk att andra delar faller som dominobrickor. Vetenskapshistorien är därför fylld med exempel på ”fakta”, som senare visat sig vara fel eller ofullständig". (Anders Jönsson 2017)
I hela detta resonemang är det intressant att fastslå att "fakta/data" inte blir användbara bara för att människan tolkar det så. Jag menar att skolan fortsatta fixering vid fakta och utantillärning ända fram i våra dagar blir i många fall en bromsande effekt för eleverna. Då upprepande av fakta är slutprodukten och man behöver inte tänk vidare efter att ha svarat.
Jag har i ett antal inlägg diskuterat om avdelade fakta är "kunskap" eller om de bara är roliga att kunna. Ibland kan man bli imponerad av deltagare i frågesporter som "vem vet mest" som har ett stort antal inlärda fakta som de kan återupprepa. Men när svaret är sagt så är det inget mera.
Jag kan dock anse att fakta ibland kan i en lärprocess bli en association för tanken att komma vidare för att beskriva en process som ska utveckla ett skeende eller som en förklaring på något. Ofta kan man inom pedagogiska resonemang uttala att "slutmålet kanske inte var det viktigaste utan vägen dit". Själva processen leder ofta till insikt, genom att man genom den förstår sammanhang och möjliga lösningar
Anders Jönsson framhåller att:"Poängen är att det krävs tolkande människor i alla delar även inom naturvetenskapen. Data blir inte kunskaper av sig själva, utan genom att forskare argumenterar för sina rön, där argumentet utgör länken mellan ”the imaginative conjectures of scientists and the available evidence” (Newton, Driver & Osborne, 1999, sid. 555)". (Genom att forskare argumenterar för sina rön, där argumentet utgör länken mellan idéer och tillhandahållna bevis).
Bilder www.google.com
"En utbredd föreställning om vikten av faktakunskaper, är att mer kunskaper leder till att man tar bättre och klokare beslut samt/eller utvecklar en högre moral. Tyvärr verkar det emellertid inte förhålla sig så. Forskning om argumentation och beslutsfattande tyder tvärtom på att även mycket kunniga människor tenderar att ta ensidiga beslut, som bygger mer på övertygelser eller social tillhörighet än på fakta".(Anders Jönsson 2017)
Detta kan bero på att faktakunskaper ofta inte är överförbara och kan ofta inte överföras till nya situationer eller beskriva andra sammanhang. Eleven som på 1950 talet som lärde sig t ex Vänern blev inte klokare än den på 2000 talet som lär sig vad Vänern är.
Frågor som handlar om obestridligheten i fakta är intressanta. "Många gör gällande att det finns mer eller mindre eviga sanningar, som är viktiga att lära sig. Inte ens naturvetenskapens fakta är obestridliga. De ingår i ett nät av antaganden, hypoteser, modeller och teorier. Och om en del i denna teoretiska struktur visar sig vara fel eller ofullständig, finns det risk att andra delar faller som dominobrickor. Vetenskapshistorien är därför fylld med exempel på ”fakta”, som senare visat sig vara fel eller ofullständig". (Anders Jönsson 2017)
I hela detta resonemang är det intressant att fastslå att "fakta/data" inte blir användbara bara för att människan tolkar det så. Jag menar att skolan fortsatta fixering vid fakta och utantillärning ända fram i våra dagar blir i många fall en bromsande effekt för eleverna. Då upprepande av fakta är slutprodukten och man behöver inte tänk vidare efter att ha svarat.
Jag har i ett antal inlägg diskuterat om avdelade fakta är "kunskap" eller om de bara är roliga att kunna. Ibland kan man bli imponerad av deltagare i frågesporter som "vem vet mest" som har ett stort antal inlärda fakta som de kan återupprepa. Men när svaret är sagt så är det inget mera.
Jag kan dock anse att fakta ibland kan i en lärprocess bli en association för tanken att komma vidare för att beskriva en process som ska utveckla ett skeende eller som en förklaring på något. Ofta kan man inom pedagogiska resonemang uttala att "slutmålet kanske inte var det viktigaste utan vägen dit". Själva processen leder ofta till insikt, genom att man genom den förstår sammanhang och möjliga lösningar
Anders Jönsson framhåller att:"Poängen är att det krävs tolkande människor i alla delar även inom naturvetenskapen. Data blir inte kunskaper av sig själva, utan genom att forskare argumenterar för sina rön, där argumentet utgör länken mellan ”the imaginative conjectures of scientists and the available evidence” (Newton, Driver & Osborne, 1999, sid. 555)". (Genom att forskare argumenterar för sina rön, där argumentet utgör länken mellan idéer och tillhandahållna bevis).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.