"Löftena kunna ej svika"?

Nu går valet snart av stapel och alla partier överglänser varandra som vanligt med mantrat "skola, vård och omsorg". Man säger detta med hög röst för att värva väljare. Men för mig låter budskapet lika ihåligt som vanligt. Inga politiska löften kan råda bot på lärarbristen, handlingsförlamningen när det gäller skolan. De obehöriga som ska undervisa blir allt fler för varje år. Prislappen för dessa blir en annan än för den erfarne, läraren med legitimation. Så egentligen kanske flera kommuner inte har något egentligt intresse att få utbildade lärare till varje pris. De kan anställa vem som helst och kalla denne "lärare", så är man av med det problemet.

Jag har läst flera redogörelser för ett problem när det gäller SFI, där man har mycket svårt att få tag i legitimerade lärare. Hittills har man förlitat sig på invandrare som varit i Sverige ett tag. Problemet man pekar på är att det inte blir det den undervisning i svenska språket som man tror. Flera som kommit i vuxen ålder har egna problem med språket som felaktig betoning, uttal mm. Det är dock bra att dessa "lärare" ändå finns för alternativet vore värre - ingen språkutbildning alls. Lyckligtvis finns det människor med språkbegåvning som kan klara sig själv. Men huvuddelen måste ha ett stöd ,då språk och integration går hand i hand.

Bild www.google.com

Våra politiker uttalar gärna att "vi måste ha flera lärare och flera SFI-lärare. Då har man gjort sitt. Inte har man lovat något, bara konstaterat faktum. Man behöver sällan upp till bevis. Parallellen ser vi både i vården och omsorgen, " vi måste ha flera sjuksköterskor och läkare", "vi behöver fler händer i omsorgen. Även här är det bara att uttala. Inte heller här måste man upp till bevis. 

När valet väl är avslutat så pratar man på om skolan som tidigare utan att göra någonting verkningsfullt. Det samma gäller vården och omsorgen. Vi kommer att höra allt vi hört förut under de kommande fyra åren, tills de står där igen och lovar samma saker som inte blev gjorda.

Bild www.google.com/montage

Varför har denna brist uppstått? Jag tror den har historiska inslag, där man inom skolan, vården och omsorgen, ska se sitt yrke som ett kall. I samma stund man uttalar detta så betyder det, låga löner, dålig arbetsmiljö och ingen eller liten möjlighet att på verka sitt arbete.

Arbetsmarknaden har reformerats olika. Det som utmärker skolan, vården och omsorgen är att arbetet oftast fortfarande är toppstyrt. I och med detta kan man  som arbetsgivare "hålla hårt i pengarna" ofta med orden "det är ju skattepengar". Men saken är den att man kan använda skattepengar både smart och se till att de hamnar rätt. Oftast är chefen den minst kompetente när det gäller detaljfrågor i verksamheten och den som sitter på avstånd med sina siffror och hanterar sina enheter.