Återpublicering
Jag har i två tidigare inlägg behandlat de svårigheter som kan uppstå i våra klassrum. Våra politiker har inte förstått lärandets principer i våra skolor inte heller att vi har en stor lärarbrist i skolan med behöriga lärare. Detta kommer att bli mycket påtagligt, innan man fått koll på flyktingströmmen i den bemärkelsen att man kan börja kartlägga de behov som nytillkomna barn och ungdomar har. Här kommer man säkert att upptäcka att flera troligen har en mycket ofullständig skolgång pga krig och elände.
Det viktigaste temat från utredare och sakkunniga är hur vi ska förbättra skolan vilket beskrivs med många fina ord. Lärarna ska lyfta skolan, resultaten ska förbättras osv. I dagsläget med den stor tillströmning av elever blir lärarnas första prioritet att möta denna situation och försöka få den att gå runt med de nya utmaningar man får.
Vi vet att, "Föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilda faktor som betyder mest för elevernas betyg. En elev med en förälder som har en eftergymnasial utbildning får i genomsnitt 235,6 meritpoäng i årskurs 9 (läsåret 2013/14 ). En elev vars föräldrar har en gymnasieutbildning får 199,3 och en elev till föräldrar med endast förgymnasial utbildning får 158,5 meritpoäng". (Sten Stensson 2015)
För att dokumentera och utvärdera ensamkommande barn blir en stor utmaning för varje lärare. Även för de barn med föräldrar blir språket en barriär, samt kanske den svenska skolan uppbyggnad och innehåll. Högutbildade invandrade föräldrar har även de förstås språket mot sig till en början, men kan troligen analysera och se skolans innehåll.
Bild www.google.com
Om nu föräldrar till nytillkomna barn i skolan också har en sämre skolutbildning, så drabbas dessa förstås dubbelt. Resultatet kan bli att flera barn inne klarar de kunskapskrav man ställer t ex i PISA. I praktiken kommer de att ha svårt att stötta sin barn i skolarbetet. Detta kommer troligen att riskera att dra ner skolresultaten än mera kan man gissa, då språket blir en extrafaktor som kanske bromsar upp lärandet och därmed skolresultaten."Den gemensamma nämnaren för skolor och kommuner som har ett sjunkande genomsnittligt meritvärde är att de har många lågutbildade föräldrar. För varje år försämras dessa skolors och kommuners betygsresultat och de blir allt längre efter". (Sten Stensson 2015)
Om man ska vara krass så var tidpunkten för denna stora flyktinginvandring 2015 "dåligt vald". Då den, i mina ögon, kommer att försvåra den pedagogiska och metodiska skolutveckling som krävs för att förbättra skolresultaten. Vi kan inte kräva att lärarna ska lyfta skolan när de måste prioritera den nuvarande situationen. Man säger att lärarna är den viktigaste faktorn i skolan, för att lyfta skola. Detta blir förstås en svårighet när antalet obehöriga personer i skolan ökar, personer som saknar pedagogisk högskoleutbildning och är korttidsanställda. Vi kan säkert vara överens om att påfrestningarna på lärarna och skolan precis har börjat. Mycket kraft kommer att gå åt att stötta lärarna i deras nuvarande situation, så utvecklingsarbetet kan troligen inte längre framföras på stor bredd menar jag.
Det viktigaste temat från utredare och sakkunniga är hur vi ska förbättra skolan vilket beskrivs med många fina ord. Lärarna ska lyfta skolan, resultaten ska förbättras osv. I dagsläget med den stor tillströmning av elever blir lärarnas första prioritet att möta denna situation och försöka få den att gå runt med de nya utmaningar man får.
Vi vet att, "Föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilda faktor som betyder mest för elevernas betyg. En elev med en förälder som har en eftergymnasial utbildning får i genomsnitt 235,6 meritpoäng i årskurs 9 (läsåret 2013/14 ). En elev vars föräldrar har en gymnasieutbildning får 199,3 och en elev till föräldrar med endast förgymnasial utbildning får 158,5 meritpoäng". (Sten Stensson 2015)
För att dokumentera och utvärdera ensamkommande barn blir en stor utmaning för varje lärare. Även för de barn med föräldrar blir språket en barriär, samt kanske den svenska skolan uppbyggnad och innehåll. Högutbildade invandrade föräldrar har även de förstås språket mot sig till en början, men kan troligen analysera och se skolans innehåll.
Bild www.google.com
Om nu föräldrar till nytillkomna barn i skolan också har en sämre skolutbildning, så drabbas dessa förstås dubbelt. Resultatet kan bli att flera barn inne klarar de kunskapskrav man ställer t ex i PISA. I praktiken kommer de att ha svårt att stötta sin barn i skolarbetet. Detta kommer troligen att riskera att dra ner skolresultaten än mera kan man gissa, då språket blir en extrafaktor som kanske bromsar upp lärandet och därmed skolresultaten."Den gemensamma nämnaren för skolor och kommuner som har ett sjunkande genomsnittligt meritvärde är att de har många lågutbildade föräldrar. För varje år försämras dessa skolors och kommuners betygsresultat och de blir allt längre efter". (Sten Stensson 2015)
Om man ska vara krass så var tidpunkten för denna stora flyktinginvandring 2015 "dåligt vald". Då den, i mina ögon, kommer att försvåra den pedagogiska och metodiska skolutveckling som krävs för att förbättra skolresultaten. Vi kan inte kräva att lärarna ska lyfta skolan när de måste prioritera den nuvarande situationen. Man säger att lärarna är den viktigaste faktorn i skolan, för att lyfta skola. Detta blir förstås en svårighet när antalet obehöriga personer i skolan ökar, personer som saknar pedagogisk högskoleutbildning och är korttidsanställda. Vi kan säkert vara överens om att påfrestningarna på lärarna och skolan precis har börjat. Mycket kraft kommer att gå åt att stötta lärarna i deras nuvarande situation, så utvecklingsarbetet kan troligen inte längre framföras på stor bredd menar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.