Medborgarutbildning

Skolans uppgift i alla tider har varit att skapa en utbildning för alla medborgare, så man kan "klara sig" i samhället och kunna skaffa sig mera kunnande med de redskap man har  och därtill färdigheter som man måste ha för ett dagligt liv.

Vad har då varit måttet på en medborgarutbildning? Den har varit avstampet för att gå vidare direkt  till ett yrke eller till fortsatta studier. Grundskolan har fram till våra dagar haft denna uppgift.

Samhället utvecklas och de kunskaper och färdigheter som grundskolan gav kan inte enbart vara grunden nu. Att det blivit en förskjutning av medborgarutbildningen till allt högre nivåer, där det nu behövs en gymnasieutbildning för ett yrke eller kvalificerad uppgift i samhället.

I praktiken är nu gymnasieutbildningen dem medborgarutbildning som nu behövs för ett yrke eller fortsatta studier. 

Bilder www.google.com

Detta gör att större krav ställs på skolan för att möta detta. I ett tidigare inlägg tog jag upp den verklighet som nu finns i skolan av obehöriga och utbildade lärare som undervisar i ämnen de inte har behörighet i. Detta försämrar helt klart elevernas möjligheter och kanske bidrar till att man inte kan fullfölja utbildningar och att man kanske hamnar  utanför yrkeslivet.

Samma problem finns i invandrargrupper med bristfällig skolgång. Alla "enklare" arbetsuppgifter har försvunnit från arbetsmarknaden, arbeten som man kan göra utan gymnasieutbildning. För denna grupp gäller förstås samma krav som för övriga - en gymnasieutbildning som inträdesbiljett för arbete. Eller studier eller yrkesutbildning från hemlandet.

Bristen på lärare gör att t ex SFI-undervisningen för vuxna också kan bli lidande. Jag menar att för att kunna lära sig ett språk måste läraren behärska svenska med korrekt svenskt uttal för att man ska kunna göra sig förstådd överallt. Att bli" halvspråkiga" gör att man inte kan utveckla sitt modersmål, inte heller det nya språket. Här finns mycket forskning om elever, som handlade om att man inte genomförde  en tillräcklig optimal undervisning i svenska. 

Samhället har hittills inte haft så kraftigt utbyggd vuxenutbildning  för att möta denna möjlig het för alla som kommit till vårt land. För många har man hamnat i två läger, det ena som bidragstagare eller ofta  som egna företagare. Många blir som sagt egna företagare med hjälp av det kunnande man tagit med sig från hemlandet. Genom detta har vi fått flera typer av serviceföretag som fyller en viktig uppgift, då liknade företag försvunnit från arbetslivet. Flera yrkeskategorier får nu flera medlemmar, som frisörer, skomakare, närbutiker, bagare, skräddare  mm. Dessa yrken berikar helt klart vårt land, då de många gånger försvunnit. Så hoppet är långt ifrån ute.