Nya förslag från Skolverket – mera centralisering av faktakunskaper i kursplanerna?

Med mina ögon kommer nog nu Skolverkets övergripande förslag ge ännu mera centralisering av faktabegreppet  i ämnes- och kursplaner mot som jag ser det en statisk kärna. Samtidigt säger man att man ska minska antalet mål där man tidigare varit för detaljerad och konkretisera där man varit för vag.

”Skolverkets allmänna inriktning på arbetet är att skapa bättre balans i kurs- och ämnesplaner genom att betona faktakunskaper mer, att se över relationen mellan innehåll och tid för undervisning samt att skapa mer övergripande och mindre.
Skolverket vill revidera det centrala innehållet genom att:

En invändning som funnits sedan den senaste läroplanen Lgr 11, såg dagens ljus med kurs- och ämnesplaner, har man kritiserat fixeringen vid faktakunskaper (ofta fasta). Nu vill Skolverket betona indirekt ännu mera att faktakunskaperna ska prioriteras, uppfattar jag. Många skolforskare anser i stället att kreativa processer som använder faktakunskaper som bas i elevaktiva utvecklingsprocesser för personligt lärande och bedömning av detta leder åt motsatt håll. Man bjuder dock in professionen till att ha synpunkter på Skolverkets revideringsarbete med kursplaner  och ämnesutveckling.

Bilder www.google.com

”Man vill använda kunskapsuttrycket ”kunskaper om” i grundskolan och motsvarande skolformer i de fall där fakta och förståelse bör betonas tydligare. I språkämnen kan även ”förståelse av” användas”. (Skolverket 2018).

Här börjar man glida på kunskapsbegreppet i förslaget utan att definiera vad kunskaperna är.  Man vill använda ”Kunskaper om”, ”förståelsen för” , ”färdigheter i att” som är relativa begrepp som rimmar illa med det man menar med centralisera faktakunskaper i allmänna termer. Jag tolkar dessa uttryck som att man ändå börjar närma sig eleven och elevens tänkande utan att ta "verkliga steg" mot dessa.

Men jag är ännu fundersam över om man i praktiken i stället menar ”faktakunskaper light”. Eleven kan t ex återge något av det centrala innehållet i grundskolans kursplaner. De som uppfattar faktakunskaper light på detta sätt måste uppleva detta som att man sänker kraven.

Skolverket har ambitionen att förtydliga kunskapskraven i förslaget, men vill ibland gå den motsatta vägen och bli mera svävande och lämnar ut allt mer till den enskilde läraren att tolka, uppfattar jag. Detta kommer att motverka likvärdig betygssättning, men man närmar sig elevens verkliga kunnande. Om man kan ta in andra bedömningar än bara faktadelen i en lärandeprocess. Man har inte redovisat det viktigaste – kunskapsbegreppets innebörd i denna. Vilket är en bärande fråga. Vad menar man då med kunskapsbegreppet, rent konkret?

Dock ska man reducera de intetsägande, relativa värdeorden i kursplanstexterna ex bra, nästan fullgott,  i stora drag osv. Att ha värdeord utan kriterier som är relativa och som ingen vet vad de betyder är förödande. De bör snarast avlägsnas.

Jag tillhör de lärare som anser att betygsättning bara kan bli ungefärlig. Så länge en lärare bedömer elevernas prestationer och ska kunna jämföra dessa med elever i en annan del av landet och påvisa likvärdighet. Då förstår var och en att alla betygssystem  har tillkortakommande. Varje lärare kommer som alltid att bedöma elevernas "kunskaper" utifrån egna tolkningar i praktiken. I det sammanhanget har man ett problem till, där den legitimerade läraren skall fastställa obehörigas "betygsättningsrekommendationer". Var finns tankarna om detta i det här resonemanget?