Skolverket prioriterar fyra områden i revisionsarbetet med kursplaner

Här kommer det andra inlägget om Skolverkets revisionsförslag för att ändra kurs- och ämnesplaner. Man har från Skolverket, gjort en analys av kursplaner och ämnesplaner och kommit fram till 4 prioriterade områden. Det centrala innehållet, dvs kärnan i kursplanen, kommer om man driver detta arbete vidare som man skissat, kan det ibland uppluckras, ibland "stramas" åt i kopplingen till betygsättningen, tolkar jag.

Skolverket prioriterar fyra områden i revisionsarbetet:

1. Betona faktakunskaper mer
Vår analys visar att formuleringar om målen i grundskolans kursplaner kan uppfattas som att faktakunskaper inte tillmäts tillräckligt stor betydelse. I grundskolan används enbart kunskapsuttrycket ”förmåga att” i målen.

2. Anpassa det centrala innehållet
I vissa kurs- och ämnesplaner är det centrala innehållet väldigt omfattande, vilket kan skapa svårigheter att få tiden för undervisningen att räcka till. Konkretionsgraden varierar också mellan olika kurs- och ämnesplaner och i vissa ämnen är det centrala innehållet inte tillräckligt konkret.

3. Tydliggöra skillnaden mellan årskurser och kurser i det centrala innehållet
Vår analys visar att det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna inte tillräckligt väl visar den kunskapsutveckling som ska ske mellan olika årskurser och kurser samt mellan olika skolformer.

4. Förbättra kunskapskraven
För att förbättra dagens betygssystem behöver kunskapskraven göras mindre omfattande och mindre detaljerade. Därmed kan man komma åt problemet att en elev kan få ett lägre betyg bara för att eleven inte har kunskaper motsvarande en viss del av ett kunskapskrav.

Bilder www.google.com

Faktakunskaperna
I punkt 1 kan man läsa att man ska tillmäta faktakunskaper mera betydelse, vilken kan leda till att man åter upprepar en ”gammal syn på faktakunskap”, som varit skolans sedan folkskolans tid och nöja sig med detta. Jag saknar att man inte betonar att lärandet är en process och att man inte fångar upp den genom att bara ange hur den ska tolkas..

I punkt 2 talar man om det centrala innehållet. Man säger: ”Vår analys visar att det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna inte tillräckligt väl visar den kunskapsutveckling som ska ske ”. Här kan man skönja att man menar att kunskapsutveckling ska ske mot ett visst och definierat mål tolkar jag. Jag saknar även här att man inte betonar att lärandet är en process och att man inte fångar upp det i på förhand bestämda kunskapstermer. Människor är olika och lär olika, där oftast vägen är viktigare än det bestämda målet.

I punkt 3 menar Skolverket att det centrala innehållet inte visar kunskapsutvecklingen som ska ske. Även här saknas en beskriven processen som inte får ersättas av en "avprickningslista"., anser jag. Svagheten i detta har man börjat upptäcka då man vill fånga in barn med större förmåga som inte följer ramarna och ge dessa den utmaning och stimulans de behöver.

1 punkt 4 kopplar man kunskapskraven till betygsättningen på ett bättre sätt, säger man. Därmed kan man komma åt problemet att en elev kan få ett lägre betyg bara för att eleven inte har kunskaper motsvarande en viss del av ett kunskapskrav.
Många lärare har hittills i praktiken ibland arbetat med avprickningslistor inför betygsättning, dvs man har känt sig tvingade att följa matriser och anvisningar på ett strikt sätt oberoende av om eleven kan redogöra för olika processer på andra sätt. Vilket till viss del skapat problemet, menar jag.

Ordet ”SKA” initierar i mina ögon  likriktning
Det som stör mig i Skolverkets uppställning är ordet ska, när det gäller kunskapsutveckling. Detta menar jag leder till den gamla myten ”normalstudiegång” och normallärande som ska leda i betyg. Eftersom människor är olika och beskriver världen olika måste det finns utrymme utanför ”ska” som är lika mycket värt.

Kunskapsintervall för betyg
Jag får innerligt hoppas att skolverket i slutänden inte går i samma fälla som man tidigare gjort i tidigare kursplaner att beskriva ”en enda godkänd kunskapsutveckling". Det som leder till ”rättvisare” betyg är om det finns någon typ av ”kunskapsintervall”  för tolkning inom vilket man jämställer resultatet av lärandet. Det är här läraren behöver ha hjälp i sin bedömning, anser jag.