Spelar man roulette om lärarnas löner?

Det här är det andra inlägget som hämtar fakta ur Riksrevisionens undersökning (RIR 2017:18) , ”Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning”

Karriärstegsreformen  (förstelärare) och lärarlyftsreformen  har  haft  en stor portion roulettespel  över sig, menar jag. Statsmakternas kriterier för dessa har lämnat stort utrymme till skolhuvudmän och rektorer att tolka dessa. Kriterierna har varit både ”trubbiga” och allmänt hållna vilket inte underlättat tolkning. Nästan alla behöriga lärare ryms inom dessa, har flera konstaterat.

Bilder www.google.com

Kritikens kärna
Kärnan i den kritik som framförts (RIR 2017:18) är att Lärarlönelyftet inte räcker till alla lärare som huvudmännen, rektorerna och lärarna själva anser är kvalificerade för

statsbidraget enligt kriterierna i förordningen, samtidigt som lönepåslagen

statsbidraget ger, är stora i förhållande till lärarnas tidigare lönenivå. 

De stora löneskillnaderna och den uppdelning av lärarna som uppstått är, enligt denna uppfattning, inte heller motiverade av skillnader i lärarnas kompetens.

I undersökningen framkommer att rektorerna anser att en stor andel av

förstelärarna uppfyller kriterierna i Lärarlönelyftet och därmed borde tilldelas

statsbidraget. De uppfattar därmed att de bryter mot andemeningen i

förordningen för Lärarlönelyftet genom att inte ge Lärarlönelyftet till förstelärare.

Vad anser skolhuvudmän och rektorerna?
85 procent av rektorerna ansåg att omkring tre fjärdedelar eller alla/nästan alla behöriga lärare uppfyller ett av kriterierna i Lärarlönelyftet.
44 procent ansåg att omkring tre fjärdedelar eller alla/nästan alla av lärarna uppfyllde
alla kriterier för Lärarlönelyftet.

Problemen
Kriterierna måste dock vägas mot varandra. En avvägning huvudmännen ställts inför är att en lärare kan uppfylla ett kriterium mycket väl men inte de andra kriterierna, medan en annan lärare uppfyller alla kriterier men i lägre grad. Resultaten i enkätundersökningen tyder dock på att kriterierna i Lärarlönelyftet kan utgöra en bas för att välja ut de lärare som ska ta del av statsbidraget.

Andelen rektorer som uppgett att Karriärstegsreformen påverkat möjligheterna att

skapa en lönestruktur som motsvarar lärarnas prestationer och arbetsuppgifter

ganska eller mycket positivt uppgår till 48 procent.  Andelen bland huvudmännen

uppgår till 63 procent.

Bild Riksrevisionen

Lönestrukturen
En övervägande andel av de svarande rektorerna och huvudmännen är även positiva eller neutrala till hur Lärarlönelyftet påverkar möjligheten att skapa en lönestruktur som motsvarar lärarnas prestationer och arbetsuppgifter.

47 procent av rektorerna och 60 procent av huvudmännen anser

att Lärarlönelyftet påverkat denna möjlighet ganska eller mycket positivt. Omkring

25 procent av rektorerna och 20 procent av huvudmännen anser dock att

Lärarlönelyftet inverkat negativt på möjligheten att skapa en bra lönestruktur

bland lärarna.

Belöning?
Lärarlönelyftet uppfattas mer som en belöning för en tidigare utförd prestation som är svårare att identifiera vilket gjort det svårare att välja ut de lärare som ska omfattas av statsbidraget. Resultatet ses ofta som en godtycklig bedömning, på gränsen till roulettspel, uppfattar jag.