Människor sätter betyg inte betygssystem

Så har även Skolverket konstaterat genom sin Rapport 475 , 2019  att det är för stora skillnader i betygsättning mellan skolor. Att det alltid funnits skillnader i betygsättning har förstås varit väl känt av allmänheten i alla tider.

"Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan". (Skolverket 2019).

Men det tragiska är att detta även varit känt så länge Skolverket funnits, fastän det inte alltid kan verka så. Man har med olika betygssystem försökt komma åt de negativa sidorna av varje betygssystem genom tiderna. Jag menar att det är värre att låtsas som om betygsättningen är likvärdig, än att konstatera att det finns uppenbara svårigheter att införliva detta,

Bilder www.google.com

Enligt skolverket fattas kunskap hos lärarna 
"Vi ser ett fortsatt stort behov av att lärare utvecklar en gemensam förståelse för betygsättning. Här har Skolverket ett stort ansvar att på olika sätt fortsätta stödja lärarna. Men lärarna behöver också få utrymme att ägna sig åt kollegialt lärande för att få fördjupad förståelse för bedömning och betygssättning." (Skolverket 2019)

Problemet i detta resonemang är att lärarna inte är lika som individer. Ingen lärare kan titta på sig själv utifrån för att kunna vara "neutral". Alla vi människor tolkar och förhåller oss till verkligheten genom våra egna föreställningar och erfarenheter. Ingen lärare kan säga att hen är neutral i sin bedömning även om man med alla medel strävar efter detta.
En annan svaghet med Skolverkets resonemang är att lärare på skolor i en kommun inte kan samverka med övriga kommuner i Sverige för att få mera konsensus och samma syn på betygsättning och elevprestationer. Visst man kan till viss del samverka inom kommunen för att få samsyn, men det hjälper föga av ovanstående skäl.

Ett provtillfälle eller ett helt läsår? Skolverket skissar sitt förslag. "För att nå en markant bättre likvärdighet i betygssättningen, skulle man till exempel kunna undersöka om det är möjligt att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen totalt får avvika från provresultaten på skolnivå". (Skolverket 2019)

Svagheten lyser åter igenom i detta resonemang också. Alla pedagoger har i alla tider brottats med problemet, hur man ska bedöma ett enstaka provtillfälle mot övriga prestationer under ett läsår. Att föreslå någon typ av skolvärde blir även det en svaghet beroende på vad man utgår från, t ex ett nationellt prov. Ett uppenbart problem uppstår om eleven totalt misslyckas med det nationella proven på grund av personlig påverkan som t ex nervositet.

Analysen och resonemanget skjuter i öppet mål Att i undersökningar forska på saker man redan känner till för att än en gång konstatera faktum är i mina ögon tveksamt. Man konstaterar i denna rapport som i flera tidigare att det är små skillnader mellan elevgrupper, men stora skillnader mellan skolor.

Problemet man beskriver är i stället skolornas skolkultur, syn på lärande och hur man angriper betygssystemet på den enskilda skolan, dvs den skolkultur och verklighet som inverkar på just den skolan. Många gånger finns andra underliggande faktorer som många invandrare med svenska som andra språk, resursbrist, men också det omgivande samhällets syn på skolan och skolans uppgift. Skolans bild av sig själv i betygstermer avgör ofta i vardagen.

Denna rapport liksom många tidigare skjuter i "öppet mål" och konstaterar det man redan visste från början. Jag menar att man kommer inte vidare utan man bara undersöker samma saker ur olika perspektiv. Var finns de reella lösningar undrar man efter att ha läst denna rapport? Som visar att man hade ambition att verkligen gå till botten av problemet. Troligtvis finns inga sådana lösningar så länge människor bedömer människor. Till rapporten Rapport 475 2019