Pedagogiska grundtankar för utveckling

Jag kan ibland tycka att problembaserat lärande (PBL) kommer och går när det blir ”på modet”. Metoden har kanske fått lite ”dåligt rykte”, då den skiljer sig från sk. Katederundervisning. Den kräver inskolning i sättet att tänka och hantera de olika stegen.

Jag menar att den är en metod i tiden som ger kunskaper som näringslivet efterfrågar. Man vill ha kreativa människor som är vana att gå "utanför ramarna" i tanken. För att ett samhälle och förresten företag skall utvecklas, då duger det inte att befästa bara det man redan vet och titta bakåt.
Att träna våra elever i att se framåt och inte bara upprepa alla fakta och skolans kunskapsideal. Allmänbildning är förstås bra, men den leder inte till någon utveckling, menar jag. Ökade färdigheter i att använda moderna hjälpmedel och källor för detta är av största vikt. Att enbart stanna vid tillrättalagda läroböcker blir alldeles för snävt, menar jag.

Det problembaserade lärandet (PBL) bygger på föreställningen att vi lär genom våra erfarenheter.  Idag är PBL en beprövad och etablerad pedagogisk metod som används inom flera utbildningar av skiftande karaktär, både nationellt och internationellt.  Det är en elevaktiv process som rätt använd ger ingång i forskningens värld. Där man kan testa saker, ställa upp hypoteser och se om de stämmer eller om man måste söka ny kunskap som ”inte står i boken” för att svara på forskningsfrågorna.
Kännetecknande för PBL är att individens läroprocess följer en lärandecirkel där erfarenheten av en konkret situation eller ett fall läggs till grund för olika observationer och reflektioner från den lärandes sida.

Dessa reflektioner aktualiserar ofta olika följdfrågor som sedan görs till föremål för ett aktivt kunskapssökande som sedan kan prövas mot verkliga situationer eller existerande fall/företeelser. Det är viktigt om metoden används för yngre barn, att man då förenklar och stödja eleverna i lärandeprocessen. Under "resans" gång bör man ha en "sekreterare" som fäster ner gruppens process till stöd för arbetet..

PBL - De sju stegen

Steg 1: Klargöra termer och begrepp.
Uppgiften läses igenom och oklarheter i texten diskuteras i gruppen. (Vad innebär uppgiften?)

Steg 2: Identifiera problem.
Här identifieras problemen och ska formuleras så att de vid redovisningen kan besvaras. Problemställningarna ska vara direkt relaterade till uppgiften. (Vad ska vi undersöka?)

Steg 3: Producera idéer.
I det här steget aktiveras och bearbetas tidigare kunskap med hjälp av varandra i gruppen. Man kan göra en ”brain storming” där man fritt låter alla i gruppen komma på saker som de associerar till problemet och som "sekreteraren" skriver ner i anteckningarna. (Vad vet vi?)

Steg 4: Generera hypoteser.  (Forskningsfrågor)
Hypoteser är kvalitativa gissningar av lösningar på utgångsproblemet med utgångspunkt för vad man redan kan. Här är det viktigt att eleverna har jobbat igenom steg 3 väl så att hypoteserna inte blir ”sanningar.

Steg 5: Formlera inlärningsmål.
Genom att se vilka kunskaper som saknades vid hypotesgenereringen  (uppslagen) kommer gruppen gemensamt fram till vilka specifika kunskaper som man behöver inhämta och sätter upp uppgiftsmål. (Vad ska vi göra? Vad behöver vi?)

Steg 6: Inhämta kunskap.
Varje gruppmedlem har ansvar för att inhämta den kunskap som hon eller han anser nödvändig för att lösa problemställningen med hjälp av de inlärningsmål och hypoteser som gruppen har skrivit ner. (Ofta  är en arbetsfördelning en väg)

Steg 7: Problemlösning.  (Redovisning)
Här ska de nya kunskaperna kunna förklara hypoteserna eller forskningsfrågorna som genererades och kunna lösa problemet med hjälp av fördjupade kunskaper. (Redovisningen kanske ställer följdfrågor som man kan gå vidare med)

PBL är en bra ingång till forskningsmetodik sedan, där man från en forskningsplan genererar en forskningsansats. Flera av ovanstående steg återkommer i forskningen sedan Vad ska jag forska om? Skapa forskningsfrågor, presentera forskningen för läraren, begränsa området, vilka källor behöver jag, samla in data, redovisa resultatet. Man ser lätt flera parallellspår.