Finns det plats för elevernas forskning?

Finns det plats för elevernas forskning i skolan? Frågan är viktig eftersom många utanför skolan menar att den inte har i skolan att göra. De som avvisar denna pedagogiska metod som ”flum”, är de som menar att läraren vet bäst och ska förmedla det man kallar kunskaper genom en dialog från "katedern". Bilden och uttrycket ”katedern” står för en gammal traditionell bild av dagens skola. I verkligheten är det få lärare idag som undervisar från ”katedern”. I stället är man rörlig i klassrummet på ett uppsökande och stödjande sätt, men vi får ändå dras med denna politiska bild av skolan.

Skolforskningen har visat de elevaktiva vägarna redan för 20-30 år sedan. Man har försökt visa vägar till elevaktiva metoder som förstås kräver flexibilitet, mod och att våga välja andra vägar - elevernas vägar. Skolans dilemma och framgång står och faller med lärarnas roll i klassrummet, förutom ett gott ledarskap för pedagogerna, anser jag

Problemet är att få från politiskt håll egentligen kräver att den pedagogik som används i klassrummen ansluter till nutida samhällskrav. Skolan "tillåts" att göra en egen resa, en resa som fokuserar på eleverna som objekt, och som leder tillbaka i tiden, långt från det nuvarande samhället. Bilden av ”katederskolan” har varit svår att bryta och åsikterna om den också. För de som förespråkar den säger ofta ”det var då man lärde sig, det gjorde jag”

Mångas bild av skolan än i dag

Bilder www.google.com

Skolans två pedagogiska hinder som måste överbryggas för förändring är - lärarrollens innehåll  och inverkan av bilden av den traditionella gemensamma klassrumsundervisningen, menar jag. I den förvissningen är jag inte ensam utan en stor del av den pedagogiska forskningen och erfarenheten visar detta. Men ibland blir trycket på lärarna för stort, så man måste göra avkall på metoder, man tror på och som man vet är effektiva. De högljudda utropen utifrån och åsikter om hur bra "katederundervisningen" var inverkar här.

Det händer inte alltför sällan när pedagogiken och didaktiken politiseras, dvs mångas tyckande om undervisning och skolans metoder blir viktigare än professionens. Genom detta kommer man långt bort från sunt förnuft och lärarnas kunskap och metoder, speciellt de elevaktiva.

Som motvikt vill jag citera skolforskaren H-Å Scherp, som på ett elegant sätt beskriver ett vanligt ”politiskt” nuläge i skolan. Han säger:  “Eleverna tillbringar 9 år i grundskolan och svarar på frågor som de aldrig har ställt”. Detta tål att upprepas ofta.

Dagens barn och ungdomar har god kunskap i den digitala världen och dess möjligheter. När det gäller elevaktiva metoder som forskning och PBL så är de digitala hjälpmedlen en förstärkning i lärandet, menar jag. En kunskap och färdighet som alltför ofta “väljs bort” av skolan, då den inte passar in i den politisktraditionella klassrumsundervisningsbilden. Den klassrumsundervisning som  ofta kännetecknas av att alla gör samma sak samtidigt, dvs det gemene man ofta likställer med "katederundervisning".

När man ska försöka åtgärda det man menar är ”felen” med skolan. Så inriktar man sig nästan alltid på att hitta “felen” hos eleverna när det gäller skolans resultat.  Många menar också att lärarna har stor del i att ”resultaten uteblir". Då lyser det politiska ansvaret för skolan med sin frånvaro, där politiska beslut inte sällan har skapat problemen eller förvärrat dem. Detta då kunskapen om skolans ”inre liv varit för grund” för att kunna se problemen i hela dess bild.

Det är tyvärr så att alla lärare inte är beredda att ”kasta sig ut” och anamma elevaktiva metoder, där forskningen också finns. Men detta faktum är lätt att konstatera och att göra allt lätt för sig. Man har skapat hinder, i mina ögon” - en övervakningsskola,. En skola som ”övervakar” elever och lärare så de agerar inom de politiserade föreställningarna om pedagogikens ramar och dess statiska kursplaner. 
Skolinspektionen ska kontrollera att man når kunskapsmålen och därefter rådgöra för att resultaten ska nås. Detta politiseras om man vill "åtgärda" skolans ”brister” med ”politiska metoder" från ett utifrånperspektiv, vilket blir mycket konstigt. Ganska ofta grundas de på antaganden och föreställningar om skolan och de snabba politiska "lösningarna"

Vill du pröva elevforskning? Här kan du testa ett material som jag arbetat med.