Man slår sig för bröstet och berömmer sig själv i skolledningskretsar, från utbildningsminister, skolverk och nedåt när det gäller de svenska resultaten i PISA 2018. Jag kan konstatera att statistik lever sitt eget liv. En gammal tes som lyder ”man kan ljuga med statistik”
Många
exkluderade
Men över elva procent av eleverna fick inte ens delta – då de inte behärskar
det svenska språket, då visar inte resultaten den verkliga
verkligheten. Jag kom ihåg en gammal PISA-historia där flera länder ondgjorde
sig över när andra länder gjorde urval inför PISA- undersökningen. Så vad är
verklig sanning i statistiken?
”Enligt Pisas stränga regler ska elever som nyligen anlänt till
ett land och därför inte hunnit lära sig språket exkluderas. Det gäller även
elever med svåra funktionshinder och kognitiva funktionsnedsättningar.
I Pisa 2015 exkluderades 5,7
procent av Sveriges elever ur undersökningen.
I Pisa 2018 har samma siffra
exploderat till 11,1 procent.
Snittet för OECD-länderna ligger på jämförelsevis blygsamma fyra
procent.
Av juridiska skäl går det inte att identifiera exakt om
exkludering av en elev har skett på grund av funktionshinder eller
språkförbistring – men Skolverket slår själva fast att ökningen beror på
invandringen2. (Expressen 2019).
PISA-undersökningen är ju indirekt en
undersökning hur väl ett lands skolsystem fungerar och om det ger de kunskaper
man tänkt. På så sätt ska mätningen fungera.
Resultatet
”De här elva procenten är i klassrummen varje dag och ska också gå ut svensk
skola med fullständiga betyg. Då kan man inte presentera det här som ett bra
resultat”. (Kristina Axén Olin 2019)
Om man ska tolka detta för vad det är, då säger
resultaten att svensk skola blivit ”bättre” och resultaten höjts samtidigt som
vi vet att många går igenom grundskolan utan tillräckliga meriter för
gymnasieskolan. De dubbla budskapen förvirrar.
Om man enbart lutar sig mot statistiken i sina
slutsatser, då kommer vi att få en skev bild av skolan och skolans resultat. Då
är det lätt att se mellan fingrarna och kanske förbise de insatser som dessa
nyblivna svenskar behöver. Om man påstår att svensk skola är effektiv för alla
elever så har man problemet kvar och dessutom kan man luras att inte behöva gör
något åt den.
”Här verkar finnas grava metodfel som
systematiskt förbättrat genomsnittet. Sedan har Skolverket använt detta
uppumpade genomsnitt för att ge en alltför positiv bild av hur den svenska
skolan utvecklats”, säger Magnus Henrekson, professor i
nationalekonomi som forskat på den svenska skolans utveckling.
Många kritiska röster mot att Sverige hade den
högsta så kallade ”exkluderingsgraden” i hela världen. Efter att man lottat
fram vilka som skulle skriva provet så var det elva procent av eleverna som
plockades bort från urvalet, antingen på grund av funktionsnedsättning eller
för att de var nyanlända med för dåliga språkkunskaper för att kunna delta.
”Det här är oerhört allvarligt, särskilt som
PISA-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den
svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas
över tid”, säger Magnus Henrekson.
Skolverket
misstänkte felräkning
”För att
undersöka hur stort det eventuella felet var så gjorde Skolverket en statistisk
sökning på hur många nyanlända elever som borde ha skrivit provet – alltså hur
stor andel av alla 15-åriga elever som var nyanlända och vid tiden för provet
hade fått undervisning i svenska i ett år eller mer”.
”Man kom då fram till att för få utrikes födda elever hade deltagit i PISA.
Detta nämns i en fotnot på sida 30 i Skolverkets officiella PISA-rapport, men
inte i någon sammanfattning eller i något pressmeddelande” (Expressen 2019).
Urvalet av utrikesfödda var alltså statistiskt för lågt. Skulle detta urval ha varit representativt så skulle Sverige fått lägre resultat. Slutsatsen blir troligen då att ett större antal svenska elever med låga resultat exkluderats och ingått i gruppen elever med funktionshinder, misstänker flera av de insatta.
MEN..
Prisas den som prisas bör
Ibland kan man tycka att mycket sker genom trolleri och man slår sig för
bröstet. När det finns brister eller man anser att det inte fungerar som man
tycker det ska göra, då hängs lärarna ut. När t ex resultaten i PISA klättrar
upp då fokuserar man på eleverna och deras resultat som om de kommit till genom
trolleri. Men handen på hjärtat någon har möjliggjort att trenden vänt –
lärarna. Men i framgångens tid, då nämns inte lärarnas insatser ens. Skolansvariga
har fullt sjå att slå sig för bröstet och prisa sina åtgärder.
Trots att man exkluderat elever så är trenden tydlig och positiv, låt vara kanske inte så hög som skolverket tror. Men de som möjliggjort detta blir då helt osynliga. Kanske medvetet då man kan fråga sig vad lärarna har för detta? Inte verkar det bli klirr i kassan, för då finns det inga pengar säger man. Så brukar det vara, de som gör arbetet förbigås nästan alltid i den svenska modellen. Detta gäller hela den offentliga sektorn, vård, omsorg och skola som väntat länge på "ordentliga" marknadstillvända löner för sitt arbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.