Lärarna som blev osynliga i PISA- dimman?

 Man slår sig för bröstet och berömmer sig själv i skolledningskretsar, från utbildningsminister, skolverk och nedåt när det gäller de svenska resultaten i  PISA 2018. Jag kan konstatera att statistik lever sitt eget liv. En gammal tes som lyder ”man kan ljuga med statistik”

Många exkluderade
Men över elva procent av eleverna fick inte ens delta – då de inte behärskar det svenska språket, då visar inte resultaten den verkliga verkligheten. Jag kom ihåg en gammal PISA-historia där flera länder ondgjorde sig över när andra länder gjorde urval inför PISA- undersökningen. Så vad är verklig sanning i statistiken?

”Enligt Pisas stränga regler ska elever som nyligen anlänt till ett land och därför inte hunnit lära sig språket exkluderas. Det gäller även elever med svåra funktionshinder och kognitiva funktionsnedsättningar.

I Pisa 2015 exkluderades 5,7 procent av Sveriges elever ur undersökningen. 

I Pisa 2018 har samma siffra exploderat till 11,1 procent.

Snittet för OECD-länderna ligger på jämförelsevis blygsamma fyra procent. 

Av juridiska skäl går det inte att identifiera exakt om exkludering av en elev har skett på grund av funktionshinder eller språkförbistring – men Skolverket slår själva fast att ökningen beror på invandringen2. (Expressen 2019).

 

PISA-undersökningen är ju indirekt en undersökning hur väl ett lands skolsystem fungerar och om det ger de kunskaper man tänkt. På så sätt ska mätningen fungera.

Bilder www.google.se

 

Resultatet
”De här elva procenten är i klassrummen varje dag och ska också gå ut svensk skola med fullständiga betyg. Då kan man inte presentera det här som ett bra resultat”. (Kristina Axén Olin 2019)

 

Om man ska tolka detta för vad det är, då säger resultaten att svensk skola blivit ”bättre” och resultaten höjts samtidigt som vi vet att många går igenom grundskolan utan tillräckliga meriter för gymnasieskolan. De dubbla budskapen förvirrar.

 

Om man enbart lutar sig mot statistiken i sina slutsatser, då kommer vi att få en skev bild av skolan och skolans resultat. Då är det lätt att se mellan fingrarna och kanske förbise de insatser som dessa nyblivna svenskar behöver. Om man påstår att svensk skola är effektiv för alla elever så har man problemet kvar och dessutom kan man luras att inte behöva gör något åt den.

 

”Här verkar finnas grava metodfel som systematiskt förbättrat genomsnittet. Sedan har Skolverket använt detta uppumpade genomsnitt för att ge en alltför positiv bild av hur den svenska skolan utvecklats”, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på den svenska skolans utveckling.

 

Många kritiska röster mot att Sverige hade den högsta så kallade ”exkluderingsgraden” i hela världen. Efter att man lottat fram vilka som skulle skriva provet så var det elva procent av eleverna som plockades bort från urvalet, antingen på grund av funktionsnedsättning eller för att de var nyanlända med för dåliga språkkunskaper för att kunna delta.

”Det här är oerhört allvarligt, särskilt som PISA-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid”, säger Magnus Henrekson.

Skolverket misstänkte felräkning
”För att undersöka hur stort det eventuella felet var så gjorde Skolverket en statistisk sökning på hur många nyanlända elever som borde ha skrivit provet – alltså hur stor andel av alla 15-åriga elever som var nyanlända och vid tiden för provet hade fått undervisning i svenska i ett år eller mer”.
”Man kom då fram till att för få utrikes födda elever hade deltagit i PISA. Detta nämns i en fotnot på sida 30 i Skolverkets officiella PISA-rapport, men inte i någon sammanfattning eller i något pressmeddelande” (Expressen 2019).

Urvalet av utrikesfödda var alltså statistiskt för lågt. Skulle detta urval ha varit representativt så skulle Sverige fått lägre resultat. Slutsatsen blir troligen då att ett större antal svenska elever med låga resultat exkluderats och ingått i gruppen elever med funktionshinder, misstänker flera av de insatta.

 Flera skolsakkunniga är tveksamma att tolka resultaten som skolverket gjort. Friserade och uppblåsta siffror innehåller mycket ”luft”. Luft som inte är relevant för de verkliga kunskaperna i ett representativt urval.

MEN..

Prisas den som prisas bör
Ibland kan man tycka att mycket sker genom trolleri och man slår sig för bröstet. När det finns brister eller man anser att det inte fungerar som man tycker det ska göra, då hängs lärarna ut. När t ex resultaten i PISA klättrar upp då fokuserar man på eleverna och deras resultat som om de kommit till genom trolleri. Men handen på hjärtat någon har möjliggjort att trenden vänt – lärarna. Men i framgångens tid, då nämns inte lärarnas insatser ens. Skolansvariga har fullt sjå att slå sig för bröstet och prisa sina åtgärder.

Trots att man exkluderat elever så är trenden tydlig och positiv, låt vara kanske inte så hög som skolverket tror. Men de som möjliggjort detta blir då helt osynliga. Kanske medvetet då man kan fråga sig vad lärarna har för detta? Inte verkar det bli klirr i kassan, för då finns det inga pengar säger man. Så brukar det vara, de som gör arbetet förbigås nästan alltid i den svenska modellen. Detta gäller hela den offentliga sektorn, vård, omsorg och skola som väntat länge på "ordentliga" marknadstillvända löner för sitt arbete.