Vill man att erfarna lärare ska byta yrke?

Ska svensk skola kunna klara utmaningen med lärarbrist och kvalitetsproblem, så måste man slå vakt om de erfarna lärarna. De utgör ryggraden i skolan, de kan rutinerna, de har kollen och personkännedomen. Man måste ta tillvara, och premiera dessa lärares engagemang, erfarenhet och kompetens, påpekas i olika rapporter. 

Detta syn har man tvingats lämna i den nuvarande skolans situation, genom att man till varje pris måste verka för höga ingångslöner för att få några utbildade lärare överhuvudtaget

”Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.
– De som gör ett bra jobb, stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras, men det saknas pengar idag”, säger Linnéa Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

Bilder www.google.com

Löneundersökning
I en ny rapport har Lärarnas Riksförbund undersökt vad som har hänt med löneutvecklingen. Rapporten bygger bland annat på en analys av samtliga kommunalt anställda lärares löner för åren 1994–2017 och en enkätundersökning bland ett representativt urval av förbundets medlemmar. 

Undersökningen visar bland annat:

·        Bäst löneutveckling under perioden 1994–2017 har förskollärare och studie- och yrkesvägledare haft. Sämst har löneutvecklingen varit för lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.

·       Sambandet mellan lön och yrkeserfarenhet (mätt som ålder) minskar kraftigt från år 2007 och framåt.

·        Osakliga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga lärare har i det närmaste helt försvunnit.

·        Expansionen av friskolor har haft en positiv effekt på lärarnas löner, i synnerhet för yngre lärare och lärare med vissa specifika ämneskunskaper trots att friskolorna i allmänhet inte betalar högre löner än vad kommunala skolor gör.

·        Arbetsgivarens användning av begreppet ”rätt lön” lägger sig ofta som ett lock över många lärares löneutveckling. När en individ uppnått ”rätt lön” avstannar löneutvecklingen.

·        De senaste årens statliga lönesatsningarna har skapat en helt ny lönestruktur för lärarkollektivet, vilket bland annat resulterat i att äldre och mer erfarna lärare inte längre med nödvändighet tillhör de som tjänar mest.

·        Många äldre lärare missgynnas i de årliga lönerevisionerna och andelen äldre erfarna lärare med avsevärt lägre lön än andra kollegor ökar kraftigt.

 

Bild Skolvärlden

Trots de senaste årens löneökningar, som framför allt är ett resultat av statliga insatser och den växande lärarbristen, är läraryrket enligt utredningen är ett av få akademikeryrken med en negativ livslön.

LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att en lärare bör kunna räkna med att lönen, i fast penningvärde, fördubblas under ett yrkesliv.

– De senaste årens löneökningar – på kollektiv nivå – har varit en nödvändig återhämtning efter att vi tappat väldigt mycket under många år. Men det räcker inte bara med återställare. Det måste löna sig betydligt bättre än i dag att skaffa sig en lång akademisk utbildning och arbeta inom skolan. Vi behöver också en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet. Man ska kunna ha en god löneutveckling under hela livet.

Efter att man fått en överblick på verkningarna av individuelle löner i ett kollektivt yrke så funderar många på detta och ser tillbaka på löneförhandlingarna från förr.

En återgång till ett tariffsystem?

– Nja, det blir ett mer reglerat system än i dag, men inte rena tariffer. Tanken är att du meriterar dig i ett nationellt professionsprogram med olika steg. Det kommer dock även i fortsättningen att vara rektor som sätter din lön, men det sker inom den meriteringsgrad som du har skaffat dig och som tjänsten du sökt kräver. (Åsa Fahlén förbundsordförande LR)

Enligt LR:s undersökning är det många lärare som har en oklar bild av hur lönesättningen egentligen går till. 54 procent av de svarande lärarna uppger att lönekriterierna är ganska eller mycket otydliga med vad som krävs för att en medarbetare ska få högre lön. 50 procent uppger att chefen i ganska låg grad eller inte alls kunde motivera medarbetarens nya lön.

– ”Det krävs en större förutsägbarhet. Varje lärare måste enkelt kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och vad som fordras för att man själv ska kunna få en högre lön. Det måste vara tydligt hur erfarenhet, förtjänst och meritering lönar sig”, säger Åsa Fahlén. 

I och med de individuella lönerna har en tystnad inträtt om löneregleringen för den enskilde. Detta främjar ingenting vill jag påstå. Att låta löneförhandlingarna vara ”hemliga” gynnar bara arbetsgivarna. Har man den inställningen till hemligheter, kan man utsättas för godtycke menar jag och löner för ”likvärdiga” lärare kan bli olika. En transparens i lönefrågor är alltid det bästa menar jag.

En del tror kanske att de kan få en liten fördel genom att inte vara öppna om sin lön. Men det har slutat att fungera för länge sedan. Det vet jag av egen erfarenhet.