Har Skolverket målat in sig i ett hörn?

Har Skolverket hamnat i en ohållbar situation när det gäller undersökningarna PISA och PIRLS? Har man gjort ett ”feltramp” och enligt riksrevisionen glidit på sanningen så det blir som att börja ”gräva en grop”, när det gäller trovärdigheten. Enligt olika media har allvarliga brister som sannolikt påverkat resultaten för utrikes födda även i PIRLS – den enda studien utöver PISA som mäter läsförståelse. (PIRLS är en internationell studie som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4.) 

”Det verkar som att man systematiskt gömmer undan brister i de här studierna och låtsas som att utvecklingen är betydligt bättre än vad den faktiskt är”, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

”Jag är av uppfattningen att svenska myndigheter generellt är professionella och kompetenta. Men detta är inte bara slarv, det är inkompetens, eller att man tar för lätt på sin uppgift”, säger Inga-Britt Ahlenius., tidigare chef för FN:s interngranskning och Riksrevisionsverket.

Bilder www.google.com

Man kan fråga sig varför man i Skolverket sätter trovärdigheten på spel genom att ta till dessa åtgärder som alla kan genomskåda? Trodde man inte att media och olika undersökningar skulle avslöja detta?

Bakgrunden?
Man kan spekulera över vad den verkliga bakgrunden är? Jag upplever att det antagligen också finns djupare skäl, inte enbart mätbara skolresultat. Kan det vara så att den stora invandringen till Sverige ligger som ett ”täcke” över tidigare politiska beslut? Skolresultaten visar troligen på att Sverige som land inte har gjort tillräckligt när det gäller integration i samhälle och skola. Det menar jag är en hetare ”potatis” än enbart skolresultaten.

Tre skäl att exkluderas från undersökningarna
Exkluderingar utgörs av de elever som slumpas fram att delta i studien, men som sedan undantas från att delta. I PIRLS och TIMSS, precis som i PISA, får elever exkluderas av tre olika skäl:

– Fysisk funktionsnedsättning.

– Kognitiv funktionsnedsättning.

– Bristande språkkunskaper hos nyinvandrade elever som fått undervisning i språket i mindre än ett år.

Skolorna får bestämma
Det är skolorna som själva avgör vilka elever som ska exkluderas, utifrån instruktioner från Skolverket. Bortfall utgörs av de elever som valts ut att delta i studien och som inte exkluderas, men som av någon anledning inte dyker upp vid provtillfället. Då uppdagades följande:

”Men långt ner i rapporten, i en fotnot på sidan 35, framgår att det saknas en stor andel utrikes födda elever i urvalet. Skolverket skriver att sju procent av eleverna som deltog i studien var utrikes födda, men att dessa elever enligt SCB borde utgjort elva procent för att urvalet skulle vara representativt för Sveriges fjärdeklassare. Mer än en tredjedel av de utrikes födda eleverna har alltså sannolikt antingen gallrats bort felaktigt – som i PISA – eller bara inte dykt upp vid provtillfället (en annan delförklaring skulle kunna vara att för få utrikes födda elever har slumpats fram). (Expressen 2021)

**Skolverkets redovisat värde 528 borde varit 481-510

Skolverket lutar sig gärna mot statistiska resultat, men när det gäller ett reperesenativt urval av utlandsfödda elever då blir det fel. Medvetet eller olycksfall i arbetet? Nu är utbildningsminister Anna Ekström (S) ute i blåsväder än en gång.

Frågan kvarstår: Varför är man beredd att ta risker av denna typ?
Parallellerna med sagan om Kejsarens nya kläder blir tydlig här, anser jag.
Alla ser lätt sanningen, inte enbart Skolverkets skrivning, menar jag.

Källkritik är viktig:

Statistik berättar inte alltid hela sanningen och kan inte berätta om hela verkligheten. att den är ett förenklat sätt att beskriva verkligheten. Man kan ljuga med hjälp av statistik. varför statistiken togs fram, vad syftet var. (Magnus Christian Dahlström gymnasielärare på Pauli gymnasium)

Källor

Ahlenius Inga-Britt (2021), tidigare chef för FN:s interngranskning och Riksrevisionsverket.
Dahlström Magnus Christian gymnasielärare på Pauli gymnasium
Expressen 2021 artikel 2021-10-13
Henrekson Magnus, (2021) professor i nationalekonomi, vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.