Vem förlorar mest på att gå i stora klasser?

Det signaleras nu från många håll att besparingar på skolan måste göras för den kommunala ekonomin. En av de första åtgärderna brukar vara att klasserna blir större. Detta finns exempel på historiskt.

”En typisk undervisningsgrupp i Sverige 2023 har 25 elever, om man slår ihop alla skolformer från förskoleklass till kommunal vuxenutbildning. Det visar sammanställningen av data från Sveriges Lärare. Samtidigt säger lärarna själva att 20 elever är lagom”. (Vi lärare 2023)

 Sju av tio lärare som uppger att de jobbar med för stora klasser säger att elever inte får den hjälp de behöver och att de själva inte hinner se varje elev.

”På lågstadiet gäller det nio av tio säger Johanna Jaara Åstrand ser ett par tänkbara förklaringar till kopplingen mellan större klasser och större behov av extra anpassningar”.

Bilder www.google.com

Studier från andra länder ger vid handen att mindre klasser ger fördelar.

”I en mindre klass får man mer lärartid per elev. Det underlättar för alla och inte minst de som behöver lite mer individuell hjälp. Det är den ena biten. Det andra är att risken för störningar är mindre i en mindre grupp. Ju fler man är desto fler är det som kan störa varandra”. (Öckert 2023)

Stöd kan räknas i få minuter
Man behöver inte var någon Einstein för att räkna ut detta. Man kan göra ett enkelt räkneexempel för att belysa problemet.

Om klassen består av 25 elever kan varje elev få möjlighet till 1, 6 min stöd på en 40 minuters lektion

Om klassen består av 20 elever kan varje elev få möjlighet till 2 min stöd på en 40 minuters lektion
Om klassen består av 15 elever får kan varje elev få möjlighet till 2,6 min stöd på en 40 minuters lektion.

Nu ser verkligheten ofta inte så ut. Om en elev behöver 5 min hjälp för att komma vidare eller 10 min, då ser verkligheten annorlunda ut och möjligheterna för läraren att hjälpa minskar adekvat för alla elever. Huvuddelen av klassgruppen kan inte räkna med någon eller liten hjälp från läraren under lektionen.

Hur ser hjälpmöjligheterna ut?

Bilder Sveriges lärare

 Antal elever i varje klass

Lönar sig mindre klasstorlek?
Det ofta är oklart hur elevernas framtida produktivitet påverkas av minskad klasstorlek, även om man skulle känna till de kortsiktiga effekterna på elevernas studieresultat. En ny studie ”Klasstorlekens långsiktiga betydelse” av Peter Fredriksson, Björn Öckert och Hessel Oosterbeek drar dock nytta av att man i Sverige kan följa människor över tid och de finner att investeringar i minskad klasstorlek är mycket lönsamma för elevernas framtidsutsikter.

”Debatten gäller därför nu främst vilka grupper som vinner mest på små klasser, exakt hur klasstorleken påverkar undervisingen samt — inte minst — huruvida minskningar av klasstorleken är kostnadseffektiva”. (Fredriksson, Öckert och Oosterbeek 2011)

Olika studier
Som alla studier som undersöker klasstorlekens effekter brottas denna med utmaningen att resurstilldelningen i allmänhet är kompensatorisk, vilket gör klasserna mindre på skolor med en stor andel elever från mindre gynnsamma sociala förhållanden.

Fredriksson mfl hanterar detta genom att för mellanstadieelever utnyttja förändringar i klasstorlek som beror på de delningsstal som styrde klasstorleken på den tid då skolan var statlig. Genom att följa eleverna över tid finner de negativa effekter av stora klasser på elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor, standardprovsresultat och, som sagt, på deras löner i vuxen ålder. De något osäkra beräkningarna tyder på att en investering i minskad klasstorleken från 25 till 20 elever ger en avkastning på nästan 20 procent i ökade möjligheter för den enskilde eleven.

Vem ”förlorar” mest på att gå i stora klasser?
"Förutom den höga avkastningen (Långsiktiga produktiteten) av minskad klasstorlek så är det anmärkningsvärt att framtida höginkomsttagare och barn vars föräldrar tjänar över medianinkomsten är de som missgynnas mest av att gå i stora klasser". (Fredriksson, Öckert B och Oosterbeek 2011)

Detta gör att man kan ifrågasätta den vanliga föreställningen att barn från gynnsamma förhållanden “alltid klarar sig”, medan barn från utsatta förhållanden är de som drar störst nytta av en ökad resurstilldelning till skolan. Resultatet är dessutom intressant då barn till högutbildade föräldrar i genomsnitt går i allt större klasser relativt barn till lågutbildade. (Fredriksson, Öckert B och Oosterbeek 2011)

Ett problem
Ett problem är att studien lider av samhällsvetenskapernas eviga dilemma: när de utfall man är riktigt intresserad av (exempelvis inkomst) kan observeras, så har samhället hunnit förändras. Frågan är därför om motsvarande förändringar i klasstorleken skulle få samma konsekvenser idag som för 30 år sedan?

Om detta kan man bara spekulera men det är inte orimligt att de negativa följderna av stora klasser är ännu större när lärarens roll i hög grad är att handleda enskilda elever, snarare än att undervisa i helklass. Mer generellt är frågan hur olika undervisningsformer interagerar med klasstorleken både intressant och svårbesvarad. Förhoppningsvis kommer framtida studier av Fredriksson, Öckert och Oosterbeek att kunna ge svar på flera av dessa frågor.

Källor

Fredriksson P, Öckert B och Oosterbeek H, (2011) Long-Term Effects of Class Size 
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2012/wp12-05-long-term-effects-of-class-size.pdf

Jaara Åstrand  J (2023) artikel (Vi lärare)

Vi lärare (2023), Stora klasser artikel

Öckert B m fl (2023) Long-Term Effects of Class Size