Har vi en skola med obehöriga undervisare utan ansvar?

 I Skolan minskar antalet behöriga lärare. Obehöriga besätter fler och fler tjänster i skolsystemet. Nu är antalet upp i var tredje lärare

 70 %
Andelen grundskollärare med legitimation fortsätter att minska. Förra läsåret var det 70,1 procent med legitimation mot 70,5 procent läsåret innan.

Det är den lägsta siffran sedan legitimationskravet slog igenom helt läsåret 2015/2016. Då hade 72,7 procent av grundskollärarna legitimation.

Samtidigt som behörigheten minskar ökar behovet av nya lärare. Enligt Skolverkets senaste prognos behövs 69 000 nya lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster fram till 2023. (Lärarförbundet)

 Svårt att få jobb
Skolorna skriker efter behöriga lärare. Det trodde i alla fall Anjuli Kopta, som sökt 50 tjänster.– Jag är chockad över att det är så svårt att få ett jobb, säger hon. (Läraren 2021)

Bilder www.google.com

 Går obehöriga före?
Skolinspektionen har uppmärksammar problemet med att det anställs obehöriga, trots att det finns legitimerade lärare. Nyligen riktade inspektionen kritik mot att Byttorpskolan i Borås hade lärare som undervisade i ämnen de inte hade behörighet i. Trots att det fanns behöriga lärare i organisationen.(Läraren 2021)

 ”Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Tyvärr tycker en del rektorer att det både är enklare och billigare att behålla obehöriga som de gillar, än att leta efter behöriga”. (Skolvärlden 2020)

 ”Förutom att man bryter mot intentionerna i skollagen och kommunens egna riktlinjer när man inte ens försöka rekrytera behöriga och legitimerade lärare till dessa tjänster, innebär det att behöriga och legitimerade lärare inte har möjlighet att söka dem. Det gör det också svårare att omplacera lärare som är i omställning på grund av exempelvis övertalighet på en skola. Rektor bidrar därmed inte till vare sig ett ”koncerntänk” eller ett ansvarstagande för redan anställda lärare”. (Pär Bodström högstadielärare Örebro i Skolvärlden 2020)

 Lathet, pengar eller vädjande kollegor. Det finns många orsaker till att skolor anställer obehöriga lärare, trots att det finns legitimerade. Kritiken finns, men sällan blir det mer än arga inlägg från lärare, debattörer och vissa politiker. (Skolvärlden 2020)

 Sociala medier
I sociala medier florerar tankar och uttalanden om orsakerna till att man väljer obehöriga lärare före behöriga. Annonser med så kort ansökningstid att ingen hinner se dem. Eller bara på en undanskymd plats på någon sajt dit få hittar. Kritiken florerar i flera lärargrupper i sociala medier. Dessa åsikter är mer eller mindre underbyggda. Det är dock allvarligt att man ägnar sig åt sub-problem som ska förklara lärarbristen.

Ingen lag
Dels finns ingen lag på att de kommunala tjänsterna måste utlysas, dels är den genomsnittliga ansökningstiden 20 dagar. Detta gäller bara statliga tjänster, säger Per Båvner, utredare på Lärarförbundet.

Annonsfakta
Det visar en annonsgranskning som tidningen Läraren har gjort. Bland Platsbankens 1866 annonser för lärarjobb i grundskolan den 2 juni valde vi ut 104 slumpmässigt, fem i varje region. Den genomsnittliga ansökningstiden för den senaste månadens annonser var 21 dagar. Den kortaste ansökningstiden var sju dagar och den längsta 62 dagar.

 Har vi en obehörig skola i delar?
Om det finns drygt 30 % obehöriga som genomför undervisning, så är risken stor att man till viss del hamnar utanför regelverket när det gäller undervisningens kvalitet, kan jag tycka.

Om man i skollagen trycker på att det ska vara behöriga lärare som utför undervisningen så måste lärarutbildningens pedagogiska innehåll spela stor roll.

 Vilka får undervisa i skolväsendet? (Skollag 2020:800 2 kap § 13,15,18)
Skollagen 13 §   Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Skollagen 15 §   En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.

För obehöriga lärare

 Skollagen 18 § Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

   1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och
   2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.  (Skollag 2010:800)

  Det är ju ganska sällan att man får en obehörig person med pedagogisk högskoleutbildning och ämnesutbildning, enligt punkt 1 och 2 ovan anser jag. Så skrivningen hamnar under ”poesirubriken” - ett önsketänkande. i min värld.

 Ansvarar obehöriga för den undervisning de bedriver?
Med ens får man tanken att obehöriga inte är ansvariga för sin undervisning och därmed faller allt ansvar på rektor, menar jag. Jag kan inte utläsa att de har detta ansvar som en behörig lärare har enligt 18 §. I undantaget berörs inte 15 § om utbildningsansvaret. Då måste det vara rektor som blir ansvarig fullt ut för de obehörigas undervisning, menar jag, en löpande utvärdering måste då göras av denne i det praktiska arbetet för att undervisningen ska kunna kvalitetssäkras. 

 Nöden har ingen lag
Jag förstår att nöden inte har någon lag, då någon vuxen måste finnas i t ex ett grundskoleklassrum. Man uttalat i skollagen att undervisning kan meddelas av behöriga lärare, då är 18 § som jag ser det en Brasklapp då man kan bortse från 13 § och 15 § vid anställning.

 Huvudproblemet kvarstår
Vi har för få behöriga lärare i skolan. Jag menar att detta främst beror på njugga löner, undermålig arbetsmiljö, stress och yrkets förlorade status. Ansvaret till allt detta kan inte vara någon annans än statsmakterna och deras myndigheter samt kommunerna. I dagsläget måste en hel knippe ”morötter” fram för att fler vill bli behöriga lärare och de lärare som arbetar med annat vill komma tillbaka till skolan.

 Källor

Läraren (2021) - artiklar
Lärarförbundet (2019),”lärarstatistik” 
Statistiska centralbyrån (SCB)"skolfakta"
Skolvärlden (2020) - artiklar
Skollag 2010:800