Varför gör man ingenting? Del 1.

 Rubriken lyder Varför gör man ingenting? Mer nyanserat skulle den kunna lyda Varför gör man för lite och inte alltid rätt saker?

När det gäller skolans framtid finns redan facit. Den har funnits sedan flera decennier. Man talar politiskt att marknadskrafterna ska verka i vårt samhälle. Detta verkar inte gälla skolan och dess anställda, när det exempelvis gäller löner.

Dessa marknadskrafter är enkla att lokalisera, då de gäller inom t ex alla yrken. De är uppskattning – lön – arbetsmiljö – personlig utveckling som de tydligaste exemplen. När det gäller skolan tillkommer att skolan bekostas av skattemedel och andra allmänna tillgångar, där den allmänna ordningen gäller – inte slösa med allmänna medel.

Svårt att se?
Man skulle kunna tro att det är svårt att genomskåda skolans villkor eftersom mycket lite händer i skolans inre liv och som man brukar säga ”överbyggnad”

En naturkraft som inte kan påverkas?
”Politikerna har länge betraktat lärarbristen som något av naturen givet. En sådan fatalistisk inställning har Sverige inte råd med. Lärarbristen är ett samhällsproblem som kan och måste lösas”. (Åsa Fahlén LR 2020)

Ett annat ”marknadsfenomen” är tendensen att yrken som riktar sig till utbildning, vård och omsorg har i allmänhet lägre löner än yrken som behandlar ”döda ting”, som datorer, teknik, asfaltläggning som exempel.

Lönen inte allt?
Man framför ofta i debatten att lönen inte är allt, men man kan inte förneka att den allmänt visar på uppskattning och samhällsnytta. Man vill från skolmyndigheter gärna visa på att lärare kan ha en bra löneutveckling oftast då med statliga punktinsatser för några få. I lärarkollektivet som helhet gäller inte detta menar jag.

Lägre löner
Ett faktum är att svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, och löneglappet upp till rektorerna är stort. Det visar en ny EU-rapport.

”En färsk rapport från EU:s utbildningsnätverk Eurydice jämför lärares löner i 46 medlemsländer, och Sverige utmärker sig på flera sätt”. (Emil Hedman Skolvärlden 2021)

Konsekvensen av njugga löner gör att man inte får nya lärare i tillräcklig omfattning. Man får också en lärarflykt från yrket till andra yrken. Finns det ekonomi i det förväntade?

Män lämnar yrket tidigare än kvinnor
”Men vi vet också att bland de som lämnar läraryrket gör männen det mycket tidigare än kvinnorna. Det viktigaste skälet de har angivit i tidigare undersökningar är att löneutvecklingen inte är tillfredsställande. Männen drar den rimliga slutsatsen att yrket ger dem låg status och inte lön efter ansvar”. (Lärarförbundet 2020)

Källor

EU:s utbildningsnätverk Eurydice 2020
Fahlén Å LR , på DN debatt
Lärarförbundet 2020
Skolvärlden, skolvärlden.se 2020