Lärarnas arbetsmiljö i förändring

 Som lärare med lång tjänstgöring och med perspektiv, upplever jag att arbetsmiljön fortfarande är på ett sluttande plan beroende på bland annat "marknadskrav" som inte har något med pedagogik och didaktik att göra.

”Lärarkåren har en betydligt sämre psykosocial arbetsmiljö än många andra yrkesgrupper på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljörapport (2020) rapporterar grundskollärare i genomsnitt högre arbetsbelastning och psykisk ansträngning än snittet för övriga yrken. En trolig förklaring – av flera – är att lärare i högre utsträckning än andra yrkesgrupper tvingas utföra arbetsuppgifter som ligger utanför själva kärn­uppdraget. Många lärare vittnar dessutom om hur de i arbetet utsätts för våld eller hot”. (LR 2022)

Bilder www.google.com

Undersökningar visar på att arbetsmiljön riskerar att ytterligare försämras. Detta då än flera uppgifter åläggs på de behöriga lärarna för att få verksamheten att fungera.  Som exempel kan jag nämna den ”extra” arbetsuppgift behöriga lärare nu måste göra, nämligen att medverka och ansvara vid obehöriga vikariers betygsättning. Flera lärare uttalar också det stöd som de måste ge obehöriga i vardagsarbetet som en arbetsuppgift som förväntas av dem.

Segregerade skolor
Ett känt faktum är att lärare på väldigt segregerade skolor ofta får lägga ner mycket tid på allt annat än det som har med undervisningen att göra, vilket leder till ökad arbetsbelastning. Dessutom kan arbetsmiljön där vara psykiskt tuff då det finns stora behov som ska mötas med ofta knappa resurser, något som alltså kan leda till ökad stress.

”Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid”. (Murblad 2021)

Då gör man arbete på sin fritid, då man inte vill att undervisningen och eleverna ska bli lidande. Detta är ett faktum som många lärare uttalar.

Betygsättning
Arbetsmiljö är ett stort begrepp, så även i skolan. Många lärare som ska sätta betyg upplever en ökande stress, då man känner av en ökande yttre påverkan. Skolhuvudmän uttrycker önskningar om betygen, föräldrar likaså. Det som förändrats säger flera lärare är att föräldrar nu oftare aktivt lägger sig i betygsättningen och kräver högre betyg.

Men alla betygsystem har svagheter när det gäller likvärdighet och rättssäkerhet måste vi komma ihåg. Olika lärare tolkar betygskriterierna och sätter betyg på sina elever. Många menar att de nationella proven ska vara normbildande. Men problemet med detta är att de bara mäter någon enstaka gång. Då är man tillbaka på utgångspunkten, hos den enskilde läraren och hans/hennes situation. Betygsättning kan för den utomstående vara en liten del i arbetsmiljön. Men den genomsyrar hela läsåren för dessa grupper av lärare som ofta känner av stressen runt denna.

 Källor

Arbetsmiljöverket Arbetsmiljön i skolan (ADI 565)
Lärarförbundet (2022), Undersökning arbetsmiljö
Murblad C  (2021) Jobba inte gratis,
Skolvärlden (LR) Artiklar
Skolverket ”Betygsättning”