Har vi fått en "förpapprad" skola?

 Återpublicering

 Under ett flertal år har skolan ventilerats och marknadsanpassas i många delar. Det har oftast skett med pukor och trumpeter från politiskt håll. Där nästan ingen har någon erfarenhet av skolan, i meningen djupare kunskap, utom sin egen skolgång.

NPM
Uttrycket NPM (New public management ) rymmer många olika reformer, både administrativa och ideologiska. De administrativa reformerna fokuserar på organiseringen av offentlig sektor och har inneburit ökad utvärdering, dokumentation och mätande av prestation och effektivitet. De ideologiska reformerna har lett till att även offentlig verksamhet utsätts för konkurrens, och verkar på en marknad och ska anpassa sig efter kunder.

Anpassning till "kunder"
Skolans förmåga att anpassa sig till sina ”kunder” - eleverna, har i alla tider varit ett problem för skolan, menar jag. Att möta varje elev efter hans eller hennes förutsättningar och förmåga. har varit svårt. Jag menar att man inte klarat detta ens med alla pedagogiska förtecken. I de flesta fall har det stött på problem genom de ekonomiska ramarna. Till detta har tillkommit problem att rekrytera behöriga lärare.

Bilder www.google.com

Förpappringen
”Dagens NPM-styrda utveckling, där ”förpappringen” ökar och managementflosklerna duggar tätt, men där skolan har allt svårare att dra till det som den bäst behöver, kompententa och omdömesgilla lärare och medmänniskor” (Erik Cardelús är lektor i pedagogik och didaktik, Stockholms universitet 2020) 

Erik Cardelús sätter fingern på en viktig punkt, nämligen svenska skolmyndigheter förkärlek för att med ”papper” försöka ”klara” skolans kris. Från lärarhåll har man ofta påtalat att alla papper, och tvära kast hit och dit, inkräktar på undervisningstiden genom att man bortser bland annat från lärarnas för- och efterarbete. Därtill blir skolan otydlig.

”Att skolan inte i första hand behöver mer NPM-dokument, värdegrundsdokument och policyplaner, utan kompetenta lärare och närvarande vuxna, som har förtroende och mandat att ta moraliskt omdömesgrundade beslut i kritiska och akuta situationer, utan att backa tillbaka av rädsla för att hamna i juridiskt och medialt blåsväder samt att drunkna i arbetsamma efterföljder”. (Erik Cardelús 2020)

Läroplaner och styrdokumenten upplevs som tvetydiga och läromedel saknas ofta
Man kan illustrera detta med bilden av åsnan utan att för den delen peka ut någon som en åsna. Att läromedel kan saknas poängteras nästan inte alls i skoldebatten, trots att de har en central plats i undervisningen. Detta faktum är en smygande nedrustning av undervisningen. Att lärare tvingas göra egna läromedel, tar både tid och kan om det vill sig illa urholka kontinuiteten genom just tidsbrist.

"Läromedelsförfattarnas förening skriver i en DN-debattartikel om det arma, katastrofala tillståndet i svensk skola när det gäller läromedel. Allt är avreglerat sedan nittiotalets början, när en rad vansinnigheter kom – såsom kommunaliseringen, skolpengen, friskolorna – och kommunerna har ofta valt att helt enkelt inte köpa in läroböcker. Lärarna får sätta ihop egna kompendier, eller ta till de sponsrade läromedel som finns, exempelvis från Svenskt Näringsliv." (Göran Greider är författare, poet, debattör och journalist 2021.)

Då hjälper inga omarbetningar av läroplaner och andra styrdokument för att göra skolan ”tydligare” och  kvalitetsmässigt bättre. 

De skribenter som citeras i inlägget är långt från ensamma i sina åsikter om skolan och  ”förpappring”.  Man kan spekulera över om det är oförmåga att se skolans verkliga problem, eller om man helt syniskt konstaterar ”att loppet redan är kört”. Om det senare är fallet, så blir alla papper och dokument bara en ”våt filt över skolan” och lärarna lämnas i praktiken ensamma.

Lärarna hamnar lätt i skamvrån
Men det tragiska i hela ”kråksången” är att lärarna står där i skamvrån i slutänden utan att man gjort en tydlig analys. Detta bevisas av alla ”ryck” man gör från centralt håll och som oftast går ut på att lärarna bland annat ska fortbildas, för att avhjälpa "brister". Denna ansats, projektionen, menar jag används för att dölja verklighetens verkliga problem. I de flesta fall efter fortbildningsbristrycken, har man konstaterat att lärarna hade den kompetens som behövdes. Efter analysen hittade man oftast andra orsaker, som fanns på andra ställen.

Vad skolan behöver
Svensk skola behöver väl utbildade lärare i erforderlig mängd, tydligare ekonomiska ramar – bra utbildning måste få kosta, en uttunning av onödiga styrdokument. Nu upplever många, ren tautologi, när samma saker hela tiden sägs i olika dokument. Jag kan undra hur länge det kommer att dröja innan alla går i samma led mot samma mål – är man pessimistiskt lagd, så kanske man säger – aldrig!

 

Källor

Bergh, A. & Arneback, E. (2016) Hur villkorar juridifieringen lärarprofessionens arbete med skolans och värde? I: Utbildning & Demokrati 2016, Vol 25, nr 1, 11-31.

Bornemark, J. (2020) Horisonten finns alltid kvar. Stockholm

Carlgren, I. (2020), Den statliga företagiseringen. Skola & Samhälle - artikel

Greider G (2021) Marknadsskolan har blivit en anti-bokskola - artikel