Man vill inte underordna sig och ”ställa in sig i ledet”

 Återpublicering

I tiden ligger att ”erbjuda valfrihet”, så också på skolans område. Jag har funderat ett tag på vad den egentliga bakgrunden ligger. Är det att det är grönare på andra sidan staketet? Misstror man oftare det gemensamma? Eller vill man ha något nytt som ”passar mitt barn”? Ja skälen kan vara många.

”Idéburna friskolor gör det möjligt för vårdnadshavare, lärare och rektorer att lyfta ut och särskilja vissa barn, utifrån logiken att utvalda friskolebarn är värda något mycket bättre än det som de kommunala skolornas elever får. Bakom finns en uppgivenhet eller ovilja att värna om ett gott samhälle och en god utbildning för alla. Detta är djupt beklagligt, inte minst ur demokratisk synvinkel”, skriver Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet.

Denna skrivning aktualiserade mina egna funderingar vad den egentliga bakgrunden kan vara. De tänkbara svaren på detta kan vara flera. I vårt samhälle har det under nu avsevärd tid funnits en riktning som brukar kallas ”satsa på dig själv och din egen lycka. Detta är förstås inget fel om man ser till motivationen och att vilja lära. En annan faktor kan vara att försöka nå fördelar för att i slutänden fa ett bra och välbetalt arbete.

Bilder www.google.com

I grunden gäller det ju att få personliga fördelar och att skilja ut sig från andra. Här finns en underliggande strävan om att människor genom skolan kan ställa sig utanför det allmänna och gemensamma. Att man vill sitt bästa för sina barn är ju å andra sidan förståeligt. Det är ett val som görs av vuxna på bekostad av andra barn.

Individualitetens ”vagga”
Flera skribenter menar att individualismen fick näring på bred front under sent 1970 tal och under 1980-talet. Bakgrunden menar de är Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, som 1979 drog igång en omfattande ideologisk kampanj, ”Satsa på dig själv”, som ytterst syftade till att ersätta välfärdsstatens kollektiva förpliktelser med marknadens individualiserade kontrakt. (Rosenberg i SVD 2012).

De menar att dessa strömningar fortfarande genomströmmar samhällsidealen.

Mycket av identiteten tillskrivs
Roth (2003) resonerar om att identitet handlar om hur vi uppfattar oss själva men även hur andra uppfattar oss och tillskriver oss egenskaper. Enligt Roth är den tillskrivna identiteten påtvingad utifrån. Den självvalda identiteten skapas utifrån individens egna behov och preferenser. Det problematiska med den tillskrivna identiteten är att den begränsar individens självidentifikation.

Ett exempel kan vara att föräldrarna valt t ex en friskola eller annan skola med speciell profil. Barn och ungdomar påverkas av sina föräldrar som ser t ex utbildning utifrån sin horisont med sina värderingar som sedan t ex ungdomarna övertar deras val och gör dessa till sina egna.

Individualism
Författarna Brehm, Kassim & Frein (2005) skriver att genom två kulturella orienteringar kan vi uppfatta oss själva – individualismen och kollektivismen. Dessa orienteringar är bestämda av kulturen och formar identiteten. Den individualistiska kulturen värdesätter automani och självständighet.

Föräldrarnas värderingar
Synen på skolan och samhället grundar sig i föräldrarnas värderingar och föreställningar. De i sin tur kan påverkas av andra inför t ex skolval för sina barn och ungdomar.

Detta menar jag genomsyrar även vårt nuvarande samhälle och diskussionen om skolan sammanhållen kollektiv skola eller individanpassad skola i betydelsen var och en tar för sig i eget intresse.

Vi märker det ständigt att man inte vill underordna sig det kollektiva till ex vaccination mot coronaviruset. Man propagerar för sin egen linje i sociala medier för att hitta likasinnade individualister. Man ser kanske staten, myndigheter, kommunala lösningar som ett tvång som man inte gärna vill underordna sig.

Vi ser det i den eviga kampen för en statlig skola mot friskolorna och andra individuella lösningar och som man säger valfrihet med individuella tecken. Så rubriken kanske är relevant ändå ”Man vill inte underordna sig och ställa in sig i ledet”.

Källor

Brehm S, Kassin S & Fein (2005) Social psychology

Roth H I (2003) Identitet och pluralism

Rosenberg SVD 2012 - artikel

Sjögren H (2021, Det obehagliga med idéburna friskolor är vuxnas önskan om att undslippa det gemensamma - artikel