Därför presterar pojkar sämre i skolan

Ett återkommande problem som alltid kommer upp i diskussioner om skolan och skolresultaten. Man konstaterar att pojkar klarar sig ”sämre” i skolan än flickor. 

Hur blev det så här?
Frågan började diskuteras 2005 då Myndigheten för skolutveckling släppte en rapport där man skrev att pojkars maskulinitetsskapande står i konflikt med att studera ambitiöst. Året efter publicerade Skolverket en rapport som avslutades med slutsatsen att ”många pojkar tycks ha svårt att förena manlighet med studieintresse”. Så det var någonstans där debatten tog fart och myten om en utbredd antipluggkultur slog igenom. (Zimmerman 2022)

Forskaren Fredrik Zimmerman säger i sin bok ”Därför presterar pojkar sämre i skolan” och skriver så här:

”Den dominerande förklaringen till att det går sämre för pojkar än för flickor i skolan är att pojkar väljer att inte prestera i skolan för att de vill verka häftiga. Men de flesta som presterar sämre mår ofta väldigt dåligt och ser sig inte alls som ”coola”. Det handlar snarare om att de mår dåligt eller inte riktigt vet hur man ska studera på ett effektivt sätt” (Zimmerman 2022)

Bilder www.google.com

Vad bör vi göra för att stötta de här pojkarna?
”Något som har visat sig ge positiva resultat är att hjälpa dem med studieteknik, framför allt när det gäller att starta en uppgift. Det andra är att arbeta med språket. Pojkar har i regel sämre språklig förmåga än flickor och då får man svårare att prestera i skolan, i alla ämnen. I dag sätter man in de största stödåtgärderna i nian då man på riktigt börjar oroa sig över att de här pojkarna har kommit efter. Men det tycker jag man ska vända på. Om vi satte in mer stödåtgärder i ettan så skulle vi kunna täppa igen de här skillnaderna och skapa en mer likvärdig skola”. (Zimmerman 2022)

Det Zimmerman tar upp här är väl känt egentligen för de flesta lärare. Jag för min del har upplevt detta alltför ofta. Ett utmärkande drag för elever när svårigheter uppträder i lärandesituationen att de ofta ser lite vilsna ut och hanterar uppgiften lite okoncentrerat. För min del brukade jag börja dialogen med eleven med några korta frågor ”Hur tänker du här?, ”Var vill du börja först”?. 

Syftet är förstås att få en ingång och att ”se” elevens ”lärandenivå”. Det vill säga vad förstår eleven? Nästan alltid måste eleven skönja en väg framåt, vad ska jag göra först? Hur kan man göra det? Min ”ledstjärna har genom åren varit Sören Kirkegaards dikt ”Till eftertanke” med den första raden: ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där”.

Är tron på en antipluggkultur även utspridd bland lärare? 
”Nej, tvärtom, enligt min upplevelse. De vill att alla deras elever ska lyckas och lägger inte skulden på pojkarna själva. Däremot har man svårt att veta var man ska börja. Kanske börjar man med att ta in en konsult som pratar om könsroller, men det som egentligen skiljer pojkar som presterar sämre från de pojkar som presterar bättre är inte en fråga om könsroller, utan snarare om exempelvis studieteknik och språklig förmåga”. (Zimmerman 2022)

Pojkar i grupp har svårare att fokusera på skolan
De flesta pojkar har inte svårare att lära sig än flickor Det som krävs är en annan pedagogik för att förbättra pojkarnas resultat.

”Skolan behöver göras mer begriplig för pojkarna. De behöver både tydligare uppgifter och styrning”, säger Fredrik Zimmerman som fördjupat sig i betygsskillnaderna, mellan könen i sin forskning.

Flickor mer "skolfärdiga"
Han menar att flickorna generellt är mer skolfärdiga när de börjar skolan. Det har både sociala och biologiska förklaringar. Vuxna gör fler aktiviteter med flickor för att de ska lära sig läsa och skriva. Det gör att flickor generellt läser och skriver bättre, vilket gör att de ofta har lättare för öppna uppgifter, där man ofta måste söka strukturen själv.

”Pojkarna är inte lika självständiga, därför behöver de mer styrning. Och de behöver bättre studieteknik” , och olika modeller att ta sig an skoluppgifter. (Zimmerman 2022).

Zimmermans tre komihågpunkter att ta i beaktande

3 skäl till att pojkar får lägre betyg

·        Har sämre studieteknik.

·        Antipluggkulturen är starkare.

·        Svårare för öppna uppgifter.

Källa: Fredrik Zimmerman 2022)

Bästa uttalade strategin för pojkarna
Ofta är en del av lösning mitt framför ”fötterna”. DET MÅSTE FINNAS EN UTTALAD STRATEGI SÄRSKILT TYDLIG FÖR POJKAR. - FRÅGA!

– ”Kan pojkarna bli mer kompetenta, våga fråga och förbättra sin studieteknik så blir det en bättre skolvardag för alla”.

”Att fråga läraren är den bästa lärstrategin. Men många pojkar förväntas vara hårda och tuffa och de flyr hellre från skolan än ber om hjälp. Det är jobbigt att känna sig misslyckad så därför skapar de egna normen, som att det är töntigt att plugga” (Zimmerman 2022).

Att få pojkarna att lyfta kommer i förlängningen att gynna även flickorna,
menar Fredrik Zimmerman.

 Källor

Myndigheten för skolutveckling undersökning 2015, ”maskulinitetsskapande står i konflikt med att studera ambitiöst.

Nieuwenhuizen L (2020) Låt pojkar vara pojkar! Artikel

Skolverket, ”många pojkar tycks ha svårt att förena manlighet med studieintresse”

Vi lärare (2022) - artikel - "pojkars lärande"

Zimmerman F (2022) , Därför presterar pojkar sämre i skolan