Att driva projekt är inte alltid skolans starka sida

Det finns både framgångsfaktorer och fallgropar när man driver projekt i skolan.

Det finns både framgångsfaktorer och fallgropar när man driver projekt i skolan. Trots att man har de pedagogiska kunskaperna så finns ofta flera saker som kan gå fel. Det är först och främst viktigt att planera noga och så görs i de flesta fall, dock ganska ofta utan att ha llokaliserat processen. och beskrivit den.

En första fallgrop är att man ibland inte tar sig lite mera tid till eftertanke innan man kastar sig in i projektet. Att skriva en projektplan är en granlaga uppgift, ofta blir tidsplanen för snäv för att göra ett gott implementeringsarbete och framförallt är rollfördelningen ofta för otydlig. Det är lätt att missa den viktiga dialogen. Att skriva planen utifrån ett vetenskpalitg perspektiv är ännu inte så ofta förekommande heller.

Det vanliogaste invändningen jag har av erferenhet är att när projektet väl kör igång, så missar man oftast avstämningar och kontrollstationer efter vägen. Man ger ofta sig hän av liv och lust utan att man direkt ser en riktning i det man gör. Detta uppenbarar sig när man sedan skall dokumentera projektet med vetenskaplig inriktning. Ofta kommer man inte längre än till tyckarnivån. "Man tycker att det gått bra", "Jag kände att detta skulle bli bra" osv.

Många gånger missar man avgränsningarna av projektet i sin iver att genomföra detta.. Skolans stora dilemma är att det finns för många lika personlighetstyper i projektgrupperna. Man har ofta samma refernsram, man använder kanske samma pedagogiska och teoretiska bakgrund. Detta är nog den viktigaste faktorn för att man så lätt kommer till konsensus på det ena eller andra sättet, utan att man tittat på projektet med "vetenskapliga" glasögon.

Vi som är lärare kan nog skriva under på detta. Många projekt har drivits i skolan, men få har haft någon större klass på dokumntationen enligt mitt sätt att se. Även jag har syndat inom denna del om jag lägger handen på hjärtat. Utan en god dokumentation så kommer man inte vidare utan blir stampande på samma nivå alltför länge och sedan kanske man startar ett liknande projekt som kommer fram till ungefär liknande resultat. Detta menar jag är skolans dilemma, vi är för dåligt skolade att egentligen driva projekt. Många av oss saknar vetenskaplig förankring och kunnande. De flesta av oss är skolade i den gamla tyska skolan, då man skall öva sig till att bli lärare, då blir det inte så mycket över för vetenskapen i detta sysnsätt..