Titeln till detta inlägg är lite provocerande. Bakgrunden till denna rubrik är en artikel som jag läste i Lärartidningen. Lärarna behöver bra läromedel eftersom de inte hinner göra egna lösningar, kunde man läsa där. Då måste man ställa frågan; "har pedagogerna slutat att vara pedagoger då och sysslar med andra saker än pedagogik? Man kan undra om denna uppfattning är allmänt förekommande bland de som sysslar med utbildningsfrågor.
Om inte en pedagog hinner anpassa sin undervisning utifrån ett pedagogiskt perspektiv, varför behöver vi då pedagoger i skolan? Ingen lärobok är så bra att den har allt innehåll som ska behandlas enligt de kursplaner som finns. Ska skolans verksamhet inskränkas till att följa läromedel, då behövs inga pedagoger. Det enda man behöver då är en läskunnig person som följer lärarhandledningen. Om lärare sällar sig till den uppfattningen att man enbart behöver följa ett läromedel för att göra sitt arbete i skolan, då blir pedagogens arbete undermåligt enligt mitt sätt att se.
Om man använt "moderna" läromedel så slås man ofta av de stora bilderna och de korta kompakta texterna som just är korta eftersom man tryckt ihop dem i syfte att det inte ska behöva vara så mycket att läsa. Det finns en övertro på att korta texter är enkla, när det är precis tvärt om. Man har tagit bort det mesta av den betydelsebärande redundansen som just ger sammanhang och förståelse.
Flera läroböcker exempelvis i matematik utelämnar ofta kompletterande sätt att lösa uppgifter. Detta har Skolverket konstaterat genom ny forskning. Att läroböcker ofta stannar på den makroskopiska nivån,, den översiktliga, generaliserande nivån där fakta och redogörelser finns, motverkas det som står i kursplanerna. Om man enbart arbetar så gör det att man sällan får in det mikroskopiska perspektivet, där man ska förklara varför skeenden och processer inträffar.
Att läroböcker ofta stannar på faktanivån, där man då underförstått har denna syn på kunskap, det man lite vanvördigt kallar "jeopardykunskap", där det går ut på att återanvända fakta genom att lära sig dem utantill. Modern pedagogisk forskning har visat att just denna syn inte leder till någon djupare förståelse. Man måste se fakta som verktyg, där fakta är startpunkten, inte slutpunkten på läroprocessen..
Om nu inte lärarna hinner att vara pedagoger enligt artikeln i Lärartidningen. då avsäger man sig i och med detta huvuduppdraget, då är vi illa ute i Sverige. Kanske man menar att det ändå finns en förklaring till skolresultaten, det kan man fundera över?
Om inte en pedagog hinner anpassa sin undervisning utifrån ett pedagogiskt perspektiv, varför behöver vi då pedagoger i skolan? Ingen lärobok är så bra att den har allt innehåll som ska behandlas enligt de kursplaner som finns. Ska skolans verksamhet inskränkas till att följa läromedel, då behövs inga pedagoger. Det enda man behöver då är en läskunnig person som följer lärarhandledningen. Om lärare sällar sig till den uppfattningen att man enbart behöver följa ett läromedel för att göra sitt arbete i skolan, då blir pedagogens arbete undermåligt enligt mitt sätt att se.
Om man använt "moderna" läromedel så slås man ofta av de stora bilderna och de korta kompakta texterna som just är korta eftersom man tryckt ihop dem i syfte att det inte ska behöva vara så mycket att läsa. Det finns en övertro på att korta texter är enkla, när det är precis tvärt om. Man har tagit bort det mesta av den betydelsebärande redundansen som just ger sammanhang och förståelse.
Flera läroböcker exempelvis i matematik utelämnar ofta kompletterande sätt att lösa uppgifter. Detta har Skolverket konstaterat genom ny forskning. Att läroböcker ofta stannar på den makroskopiska nivån,, den översiktliga, generaliserande nivån där fakta och redogörelser finns, motverkas det som står i kursplanerna. Om man enbart arbetar så gör det att man sällan får in det mikroskopiska perspektivet, där man ska förklara varför skeenden och processer inträffar.
Att läroböcker ofta stannar på faktanivån, där man då underförstått har denna syn på kunskap, det man lite vanvördigt kallar "jeopardykunskap", där det går ut på att återanvända fakta genom att lära sig dem utantill. Modern pedagogisk forskning har visat att just denna syn inte leder till någon djupare förståelse. Man måste se fakta som verktyg, där fakta är startpunkten, inte slutpunkten på läroprocessen..
Om nu inte lärarna hinner att vara pedagoger enligt artikeln i Lärartidningen. då avsäger man sig i och med detta huvuduppdraget, då är vi illa ute i Sverige. Kanske man menar att det ändå finns en förklaring till skolresultaten, det kan man fundera över?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.