Inte konstigt att svensk skola är i djup kris.

Det här inlägget ansluter till mitt tidigare inlägg om förklaringar till att skolan är i kris. I den allmänna skoldebatten arbetar man nu uteslutande efter “syndabocksteorin”, där man menar att en faktor är helt avgörande, nämligen lärarna. Lärarna är en mycket viktig faktor för elevernas lärande det vet man. Men en enskild lärare har svårt att få gehör om man tycker något är fel. till och med på den egna skolan.

Med god erfarenhet av den svenska skolan under över 30 år, så vet jag att det finns ett antal faktorer som också spelar in för skolans “hälsa”.

Pedagogisk ledning
Svensk skola har i många stycken häft en svag eller utebliven pedagogisk ledning. Många rektorer har uteslutande blivit administratörer, ofta med det uttalade mantrat “att man lagt på mera administrativt arbete på oss från skolmyndigheter”. Säkert har någon kanske till och med , som lärare, sökt jobbet för den administrativa karaktären. .

Fortbildning
Fortbildningen av lärarna har ofta skett lite slentrianmässigt och främst på områden där ingen het debatt uppstått. Hellre en kurs om “husdjurens liv” än en djuplodande pedagogisk kurs, där deltagarna på ett personligt sätt måste delta. Även i de så kallade kärnämnena  ligger ofta allt på ett mycket ytligt didaktiskt plan. Man diskuterar sällan – vad?, varför?, hur? och av vem?. Jag själv har alltför ofta upplevt att man gjort och fortfarande gör på detta sätt. 

Isolering
Skolans metod att ofta isolera sig från samhället i övrigt är ytterligare en faktor som spelar in. Då blir skolan som en “skyddad verkstad” brukar jag säga för att beskriva fenomenet. Detta märks än tydligare när skolan får utså kritik, då sluter man leden och “skjuter” utåt eller projicerar sitt ansvar på andra utanför skolan. Isoleringsbeteendet används förstås för att “överleva” i yrket och kanske för att framkalla en bild av verksamheten som inte alltid finns i sinnevärlden. Här finns mycket att göra. Det är mänskligt att handla så men föga fruktbart.

Pedagogiska metoder
Den konservativa skoldebatt som förts i media med slagord som, ordning och reda, katederundervisning, förmedlingspedagogik och mera faktainhämtande bidrar till att konservera skolan. De lärare som håller på traditionen och endast använder vedertagna sätt att arbeta får därmed “vatten på sin kvarn” Sverige behöver kreativa, tänkande människor inte människor med bara Jeopardykunskap, eller att man tvingas gå i en en “papegojskola”, där man till största delen återanvänder gamla fakta och lär in dessa utantill..

Lärarutbildning
Undermålig lärarutbildning under en lång följd av år med metoder från en gången tid är en viktig pedagogisk faktor i sammanhanget. En lärare utan god insikt i “människokunskap” blir ingen professionell lärare, det vet man. Många använder nu sin lärarutbildning som avstamp för den karriär de hade tänkt sig från början. Man verkar några år och sedan slutar man i yrket. Ett yrke som allt mera blir ett “genomgångsyrke” har svårt att hävda sin status bland andra yrken.

Löneutveckling och status
Löneutvecklingen är en viktig faktor för insteg i yrket och även för att få behålla lärarna. Tendensen att läraryrket alltmer blivit ett “kvinnodominerat yrke” visar sig i lönemässiga faktorer. Att kvinnor avlönas sämre vet vi alla, den mekanismen råder inom alla kvinnodominerade yrken. I undersökningar han man visat att avgångarna är stora bland yngre lärare, ibland upp till 20-30 % av en årskull inom 3 år. Att läraryrket fått en låg status spelar förstås in och många väljer förstås bort detta alternativ för sina studier.

Samhällets dom
Samhällets dom över skolan och lärarna gör att flera tappat tron på en god framtid för svensk skola. Dessa psykologiska faktorer urholkar “sinnelaget” på ett djupt destruktivt sätt hos den enskilde. Det kan jag skriva under på efter dialoger med kollegor på olika håll.

Jag har tagit upp några faktorer som jag ser direkt , men det finns åtskilligt flera. Med den uppräkning jag gjort så tycker inte jag att det är så konstigt att svensk skola är i en djup kris. Om vi inte som lärare har ett öppet sinnelag, är beredda att ompröva,  vill fortbilda oss i ett svårt , men mycket stimulerande yrke, och att vi därtill har god pedagogisk ledning och stöttning då kommer krisen att än mera fördjupas tror jag. Bra organisation och lön är också förutsättningar som jag behandlat ovan.