Elevinflytande i skolan – har något hänt på 50 år?

Jag tar upp frågan igen då den är viktig, även om jag har behandlat ämnet tidigare i min bloggkrönika. Många fina skrivningar har funnits om elevinflytande i våra läroplaner från 1962 till och med 2011. Men har något reellt hänt, kan man fråga sig. Har vi på snart 50 år fått något elevinflytande värt namnet?

Tveksamt menar jag- Men ännu viktigare fråga är; varför är det så svårt att låta eleverna vara med och skapa sin egen framtid i skolan? Ibland kan man undra varför man skriver nya läroplaner, när man inte följt de gamla.  Var finns hindren egentligen? Inte ens läroplan 1962 har införlivats i den nuvarande skolan om man ser över hela grundskolan, menar jag  Här nedan kan du läsa om vad man skrivit om elevinflytande i de olika läroplanerna.

Den nya skollagen förstärker ovanstående resonemang. Ex 9§
9 §  Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Läroplan 1962
"Elevernas inflytande ska komma till stånd genom officiellt organiserade kollektiva kanaler. Som en sådan kanal beskrivs elevråd."

"…vissa konkreta disciplinfrågor kan vara av sådan art, att de kan läggas fram för elevernas förtroendemän

".Anonymitet i hopar och köer, ordningsföreskrifternas många påbud och den likriktning, som ofta får sätta sin prägel på arbete och samvaro, påpekar ofta negativt ansvarskänsla och uppförande. Det är särskilt viktigt i de större skolenheterna och för övrigt alltid i de högre klasserna, att man låter eleverna på lämpligt sätt bära sin del av ansvaret för hela skolans eller klassens gemensamma angelägenheter."

"Sättet att lösa uppgifterna kan ofta individualiseras. Detta sker, när elever, som har samma eller ungefär samma arbetsuppgifter, väljer böcker och andra källor vid individuellt arbete samt planerar och genomför sitt arbete på ett personligt sätt".

Läroplan 1969
"Skolans personal måste ständigt vara beredda att låta eleverna vara med om att påverka förutsättningarna för samvaron och arbetet i skolan".

"Planeringsarbetet leds således av en eller flera lärare som tillsammans med annan personal och elever utgör ett arbetslag, vilket i samråd väljer och planerar lärostoff och arbetsuppgifter, genomför arbetet och sammanfattar och diskuterar arbetsresultaten."

"Dessutom ska eleverna, enskilt eller i mindre grupper, arbeta med överkursuppgifter, vilkas inriktning, omfång och svårighetsgrad blir helt beroende av deras fria val."

Läroplan 1980
"Ett av skolans mål är att ge barn och ungdomar en demokratisk fostran. Eleverna skall bl.a. tillsammans med kamrater kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater som behöver hjälp och ta del av arbetet på en god skolmiljö."

"Lärare och elever avgör hur lång tid de vill ägna åt olika moment, i vilken ordning de skall ta upp olika frågor, med vilka metoder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel man kan använda."

Läroplan 1994
"Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskaper om demokratins principer och sin förmåga att arbeta i demokratiska former."

"Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta ökar med stigande ålder och mognad."

Läroplan 2011
Skolans mål är att varje elev

• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Vi har fortfarande en skola som förmedlar kunskaper och färdigheter på skolans villkor