Skillnader mellan skolor – en skapad verklighet?

Skolverket visar i en ny rapport att likvärdigheten i grundskolan har försämrats. Skillnaderna mellan skolor och betydelsen av vilken skola en elev väljer har ökat.

Vilken skola en elev går i spelar större roll i dag än för tjugo år sedan. Det visar Skolverkets nya rapport som också slår fast att en sannolik orsak till utvecklingen är det fria skolvalet.

Nu är det faktiskt så att en skola inte  automatiskt blir “bättre” än någon annan. Jag menar att det är av människor skapad skillnad beroende på ett antal faktorer, inte en enda.

Håkan Löfgrens (2012) “I en studie om hur den enskilda skolans egenskaper och prägel tillför och formar läraren i sin yrkesidentitet. Studien visar att det är människorna på skolan som ger skolan dess egenskaper. Det har betydelse vilka elevkategorier som går där, skolans rykte, vilket bostadsområde skolan ligger i, hur lärare jobbat tidigare där och så vidare. Berättelser och minnen bär med sig budskap och värderingar som formar lärarna och det har betydelse för hur lärare tänker och utövar sitt yrke”.

Jag har citerat Håkan Löfgren i ett tidigare inlägg, men det har relevans även i mitt resonemang här. Man verkar förvånad, från styrande håll, över att det blivit större skillnader mellan skolor än vad man tidigare trott . Man verkar också förvånad över att elever söker sig till skolor med gott rykte, eller bra möjligheter. Men ren självbevarelsedrift ät oftast det enklaste förklaringen till detta. Medlet är förstås det fria skolvalet.

En väsentlig faktor är att lärarna anpassar sin undervisning till de elever som finns på skolan, eller i klasserna rättare sagt. Ett av svaren hittar vi i Håkan Löfgrens avhandling (2012), där han framhåller att lärarkollektivet på skolan skapar skolans identitet.

Om jag tittar tillbaka historiskt så har skolor i Sverige blivit alltmer olika redan innan det fria skolvalet. Det startade redan när grundskolan kommunaliserades 1989. Motståndarna då och motståndarna nu anser att då inleddes “försämringen” av den svenska grundskolan.

Att det blivit så har man förklarat med att kommuner har olika möjligheter att satsa på skolan, där man kanske får lägre lärartäthet, sämre möjligheter att satsa på exempelvis informationstekniken mm.  Det kan skilja mellan skolor i samma kommun också beroende på olika behov,

Att fokusera bara på det fria skolvalet är att göra det för lätt för sig menar jag. Det finns ett antal samverkande faktorer som ger detta resultat. Inte minst de psykologiska faktorerna som exempelvis rankar den enskilda skolan framför andra.

“Staten måste ta ett betydligt större ansvar för kvaliteten i undervisningen i landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner” Meta Fjelkner LR (2012)

Många med Lärarnas riksförbund  (LR) menar att en medborgarutbildning (grundskolan) skall vara statlig med statliga pengar och statligt reglerad tilldelning på medel mm. “En viktig förutsättning för att likvärdighet ska öka är nu hur politikerna agerar”, Anna Ekström DN (2012).

Så frågan om att det fria skolvalet är den synliga faktorn som man vill visa på, men under ytan finns det åtskilligt annat att titta på, menar jag. Man är som vanligt ute efter den lätta lösningen som egentligen inte är de underliggande orsakerna, men för många är det en “synlig verkan”. Syftet är förstås som vanligt att hitta “problemet” och åtgärda detta, så man sedan kan gå vidare tills nästa “larm” kommer.