Underkänns lärarnas yrkeskunskaper och förmåga att lära?

“Svenska elever presterar allt sämre. Nu har Sveriges Kommuner och landsting (SKL) vänt sig till näringslivets elitkonsulter på det amerikanska företaget McKinsey för att få hjälp. Kommunerna  betalar en startavgift på 4,9 miljoner kronor och struntar i lagen om offentlig upphandling”.  DN och Skolporten 2012

McKinseys konsulter går in och jämför några svenska skolor i Stockholm med skolor i andra länder. Detta kan förstås var av värde, men kan också bli ett hinder. Det går inte rakt av att kopiera andra länders skolsystem, eller det arv och studietraditioner som byggts upp där. Man kan få mycket inspiration förstås för att transformera över de intressanta och positiva faktorer som man hittar där.

“Konsulterna går in på lärarnivå och strukturerar upp deras arbete så att de kan använda lärartiden till det som är meningen. Det är oerhört positivt,” säger Johanna Engman, tillförordnad utbildningsdirektör i Stockholms stad.

Jag uppfattar med detta att konsulterna endast kan gå in och “effektiviserar” lärarnas administrativa del i arbetet. Sedan kan man fundera över om Stockholms stad får ut något beständigt av detta som rättfärdigar miljonrullningen av pengar.

Min erfarenhet säger mig, att om  konsulterna ska användas och går in på lärarnivå ,så blir det i mina ögon fel. Det mesta av lärarnas pedagogiska arbete riktas mot eleverna, förbereda lektioner, elevstödjande åtgärder, utvärderingar osv. Den nivå man ska gå in och titta på är ledningsnivån i stället, enligt mitt sätt att se.

Skolans personal arbetar ofta ineffektivt i olika avseenden. Trots att man har många möjligheter till information, så sker den mest fortfarande genom “mun till öra-metoden”, som exempel den envägskommunikation på personalsamlingar som ofta sker, där lärarna sitter och lyssnar  på en rektor som ofta läser från ett papper.

Ett flertal rektorer saknar administrativ utbildning och adekvat ledarskapsutbildning, vilket är en nödvändighet om man vill effektivisera skolan. Det kan gälla så vitt skilda saker som ledningskultur och sätt att informera effektivt. Att föra en dialog med personalen är av yttersta vikt för ett framgångsrikt skolarbete.

Andra instanser, som Skolinspektionen, har redan påvisat att skolornas ledningar har mycket att lära. Då menar jag att en rektors utbildning då även måste omfatta djupare kunskaper i pedagogik och administration.

Ledning och styrning är skolornas akilleshäl nu och framgent om man inte tar dessa brister på allvar och skapar en längre rektorsutbildning än den nuvarande. 

Ineffektivitet och ibland godtycke kostar kommunerna stora pengar utan att man får ut någon effekt, menar jag. En sådan faktor är ofta den undermåliga fortbildning som sker på skolnivå, menar jag. För att bedriva en effektiv fortbildning måste man ha insikt i vad lärarna behöver komplettera med och god  ledningsförmåga över tid. Att “kasta bort” pengar på fortbildning som lärarna “sitter av” tillför inget. Än finns mycket att göra för att förbättra skolan.