Vill du läsa?

När eleverna når 3:an eller 4:an ska de börja läsa  “på allvar”,  och börjar själva konfronteras med längre texter, och illustrationerna. Då upptäcker de att dessa texter blir mer och mer ovanliga i läroböckerna, då man numera kortar ner och gör texterna mera kompakta. Då behöver de stödstrukturer för att kunna ta sig an längre texter, t-ex skönlitterära texter för att  bygga upp förståelse och kunna förhålla sig till texterna på olika sätt.

Mycket har sagts om läsning och läsinlärning genom åren. Man menar att svenska elever överlag blivit sämre läsare än tidigare. Jag har i detta inlägg tittat i tre läseböcker för åk 3, Läsebok för folkskolan 1914, Svenska 1967, och Svenska  2006

Här en text från 1914 (Läsebok för folkskolan 3:e året)

Här är en text från 1967 (Svenska åk 3)

 
Här en text från 2006. (Svenska åk 3 )

Man kan av exemplen konstatera att i början av 1900-talet hade man stora krav på eleverna i år 3 och deras läsförmåga och läsförståelse Texten hade både ett historiskt innehåll och var en läsövning med relativt hög svårighetsgrad. På 1960-talet och framåt har man försökt använda texter som finns i elevernas kunskapssfär. Man kan av texterna också upptäcka att man av de senare texterna ser att de blivit “enklare” om man jämför med texten 1914.

En faktor som många forskare betonar i lässammanhang är pojkars ovilja att läsa. Detta avspeglas i skolans resultat när det gäller läsning och läsförståelse.   Skolans uppläggning gynnar flickor framför pojkar, då mycket av skolundervisningen är teoretisk och detta innebär att både små och stora textmassor ska läsas in.

Jag har inför detta inlägg pratat med en småskollärare i min bekantskapskrets, som var verksam i skolan från sent 1940-tal  Det förhållningssätt man hade då vid läsinlärning var att pojkar och flickor skulle lära sig läsa på samma sätt och med samma krav. “Ibland var pojkarna lite “senare” med sin läsning, men man kompenserade detta med mera lästräning”, sa hon.

Kåreland (2009) skriver om pojkars negativa attityd till läsning. Redan i förskolan kan man se tydliga mönster då flickorna har ett större intresse för läsning. Att läsa anses vara av kvinnlig tradition. Kåreland menar att många pojkar undviker skönlitterär läsning och det finns de som överhuvudtaget inte öppnar en bok, om de inte blir tvingade i undervisningssyfte. Frida Carlström och Mikaela Holm (2012).

En viktig aspekt påpekar Lundberg (2010), där han tar upp läsning på papper kontra läsning på dator.

“Lundberg (2010) ställer traditionell läsning mot den datorbaserade läsningen. Han menar att det tillkommer nya typer av kommunikation genom medieanvändningen. Lundberg nämner olika sociala nätverk, multimedia och hypertext men understryker ändå betydelsen av att från början lära sig att läsa ifrån ett papper. Det är en förutsättning att kunna läsa från grunden för att kunna hänga med i multimediavärlden”  Frida Carlström och Mikaela Holm (2012).

Mycket ska göras i skolan, men detta får inte inkräkta på lästräning och läsförståelse, menar jag,. Detta är ju grunden för mycket av lärandet. Jämför man med ett hus som inte har någon grund, då blir det inte mycket till hus. En faktor menar forskarna för att “hyfsa statistiken” är att intressera pojkar för läsning och lästräna tills de tillgodogjort sig färdigheten. Av egen erfarenhet vet jag att man alltför lätt ger upp försöken att stötta pojkars läsning över tid, eftersom flickorna  oftast då redan är vana läsare och läraren utgår från detta.