Vår “nya” skola byggs på lösan sand

Svensk skolas inriktning vilar i allt större utsträckning nu på en grund av åsikter och en övertro på att man genom antaganden och att bortse från besvärande forskning får ett bättre resultat. Många utvärderingar och kvalitetsredovisningar har tidigare visat på en “skapad” tillrättalagd värld och poesiskrivning som inte visat verkligheten eller varit vetenskapligt förankrade.

Vår utbildningsministers tvärsäkra uttalanden om olika saker i skolan bidrar till otydligheten, som att eleverna inte gör sitt bästa utan betyg. Att lärarlegitimationen borgar för ökad “lärarkvalitet”. Att utökade mätningar av elevernas prestationer är ett kvitto på kunskap. Detta förhindrar nyskapande menar jag. Det här har jag berört tidigare, men det behöver nämnas ofta för att få fäste. Han menar vidare att, den av honom tillsatta utredningen, “Det tar tid” stödjer honom i hans reformer.

Analys av utredningen “Det tar tid”
I några nyligen gjorda intervjuer med Jan Björklund ( bland annat i Expressen måndag 10/6 2013) “hävdar han att den av honom själv tillsatta utredningen ”Det tar tid” visar att det finns forskningsstöd för hans reformer. Stämmer det? I utredningen går man igenom reformerna systematiskt  och detta är vad den har att säga”. (Eva-Lotta Hultén har gjort analysen 19 juni 2013 )

Tidigare mål och kunskapskrav – inga forskningsresultat finns
”Vad gäller de tidiga skolåren konstaterar utredningen att det varken finns forskningsresultat eller utvärderingar som mot bak- grund av läroplansreformer diskuterar betydelsen hur mål konstrueras, till exempel betydelsen av antalet målnivåer för elevernas kunskapsutveckling.”

Fler betygssteg – inga forskningsresultat finns om detta 
”Huruvida fler betygssteg kan bidra till att stärka elevernas motivation och vilja att öka sin arbetsinsats och höja sina betyg kan alltså varken verifieras eller falsifieras med stöd av befintlig forskning.”

Högre krav för de högsta betygen – motsägelsefulla resultat
” Motsägelsefulla resultat, enligt de rapporter man valt att titta på. Och då har man ändå valt att bortse från en hel del forskning som visar på negativa effekter av betyg.”

Om lärarlegitimationer – inga forskningsresultat finns
”Det är svårt att hitta forskning som har direkt relevans för den reform som genomförts i Sverige”.

Om stärkt pedagogiskt ledarskap – utförlig forskning saknas
”Mot bakgrund av ovanstående konstaterar utredningen att det i stor utsträckning saknas forskning om det mesta som skulle kunnat bidra till att belysa effekterna av den obligatoriska rektorsutbildningen respektive Rektorslyftet på studieresultaten och skolans måluppfyllelse.”

Om stöd till särskilda satsningar – inga forskningsresultat finns
” Forskning saknas”

Om ökad tillsyn (skolinspektion) och stärkta sanktioner – utförlig forskning saknas
” Begränsat med forskning men utredare Per Thullberg konstaterar att den som finns visar att ”varje förbättring som är en följd av extern inspektion riskerar att vara av kosmetisk natur och att inspektion underordnar de professionella, politiserar arbetet samt uppmuntrar en bestraffande attityd till skolan”, samt att ”vissa forskare till och med rapporterar något försämrade resultat.”

Utbildningsministern och hans rådgivare
Vi har en utbildningsminister som gärna talar sig varm för kunskap, men är sorgligt ointresserad av att själv skaffa sig djupare behövlig sådan, anser jag. Ibland kan man tycka att hans relation till fakta och till sanning är det lite si och så med, åtminstone i mina ögon.

Det verkar på mig som om han omges av rådgivare som inte tar skolans kris på det allvar den förtjänar. Skulle han vara vilseledd av sina sakkunniga så är det en ännu värre kris, anser jag. Det svårt att veta vad allt grundar sig på, då verklighetsuppfattningen verkar svikta. Av ovanstående uppräkning kan många säkert uppleva att den “nya skolan” byggs på lösan sand. Jag själv har djupgående erfarenhet av att det i många stycken blivit så.

Läs hela utredningen Det tar tid Här