F är ett skolbetyg

Det är lätt att projicera skolans problem på eleverna. Detta har varit Alliansens största misstag i deras “nya” skolpolitik. Man ha lagt ner mycket arbete på att skaffa sig effektivare verktyg för att sortera eleverna. Det nya betygsystemet F-A har varit medlet för att skilja ut elever mera effektivt och meddela en stor grupp elever att de inte “håller måttet”, att de är lata, att de inte duger. Det tragiska i alla betygsystem är att de till stor del är godtyckliga, då de ofta grundar sig på den enskilde lärarens uppfattning lika mycket som de faktiska elevresultaten. “Det står nu klart att betygsättningen i svenska skolor ofta är djupt orättvis, en viss prestation bedöms ofta helt olika beroende på vilken skola en elev råkar gå på” (Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos 2011).

Bilder www.google.com

F ett skolbetyg
Jag menar att i de flesta fall är betyget F för elever, ett  betyg på skolans bristande kvalitet. De flesta elever som får detta betyg har inte självförvållat det. Om betyget F förekommer allmänt, så blir i mina ögon resultatet, att undervisningen inte nog mycket är anpassad till de enskilda eleverna. Resultatet av detta skolmisslyckande överförs på eleverna och de skuldbeläggs ofta genom detta. “Skolan måste ge alla elever möjlighet att lyckas. Ett steg på vägen är att ta tillvara varje individs motivation. Forskning visar att människans inre motivation handlar om att förstå, att lyckas och att ha gemensamma mål. Vi har alla med oss en naturlig nyfikenhet på vår omvärld, vi vill förstå hur saker fungerar och hänger ihop.” (Skolinspektionens rapport  Diarienummer 40-2011:4396)

Har vi råd att ha en övervägande teoretisk skola som premierar bara en del av befolkningen och utesluter andra? Det står säkert klart för alla att en skola för alla måste ha pedagogiska metoder för alla. “Det är de 2-3 eleverna i varje klass som får lägst betyg på proven. Som inte får någon läxhjälp eller annat stöd i studierna från hemmet. Som har ett språk som fungerar bra för dem i hemmet och bland kamrater, men som inte fungerar i skolan. Som inte förstår innebörden av många av de ord som läraren använder i sin undervisning. Som inte heller förstår många ord i texten till de uppgifter de ska arbeta med. Som tittar ner i bänken när läraren ställer en fråga för att de ska slippa svara”. (Per Acke Orstadieus 2014)

Betygsinflation och kunskapsnedgång 
Under ett antal år har en betygsinflation kommit i dagen. Många anser att det fria skolvalet har en del i detta, då det uppstått en konkurrenssituation mellan skolor. “Skolverkets egna rapporter och statistik påvisar att betygsinflationen inte varit generell utan att svenska elever under många år har utstått orättvisa och godtyckliga betyg” (Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos 2011).
Samtidig har man i bland annat PISA-undersökningarna påvisat att elevernas “kunskaper” sjunkit under samma tid. (PISA 2003, 2009 och 2012).

Betyg i förvandling
Har denna betygsinflation blivit ett medel att dölja kunskapsbrister? Eller har den använts i syftet att visa att en speciell skola är “bättre” än alla andra? Betygen kan alltså användas i flera syften än för den enskilde. Varje utbildningssystems uppgift är att främja individernas utbildning till gagn för samhällets utveckling. Att då ha till uppgift att “utesluta” elever genom att underkänna dem kan inte vara speciell berikande för samhället. “I skoldebatten hanteras betyg oftast som en relativt okomplicerad teknisk konstruktion som ’mäter’ elevernas kunskaper. Det krävs emellertid inte så värst mycket eftertanke för att inse att det är betydligt mer komplicerat än så. Den mest uppmärksammade biverkningen är att värderingen av kunskapen blir en värdering av människan med långtgående konsekvenser för människors liv”. (Ingrid Carlgren 2014) Betyget F visar, som tidigare nämnts, bara att skolan inte är till för alla, men visar också på en bristande professionell förmåga, anser jag.