Dags för en skolberedning

Vi har under minst 20 år sett hur man bäst “förstör” en skola. Vi har de senaste åren haft en Allians som satte, i mina ögon, den “sista spiken i kistan”, genom ett vilt antagande om skolan och skolans mekanismer. Genom att bryta lönebilden har man i stora delar slagit sönder löneutvecklingen, menar jag. Man har antagit olika saker ur luften som att om eleverna får betyg allt tidigare, så “skärper de sig”. Här finns ingen forskning som stöder detta. Man skulle skapa “ordning och reda” i skolan eftersom det var så stökigt och skulle då ha möjligt att låsa klassrumsdörren för den som kommer för sent. Eleverna är lata har också varit ett slagord som man präntat in och cementerat. Även här har man tagit fel förstås.

Felen
Felen finns som alltid i “maktens korridorer”, där man har en föråldrad syn på skolan och där man refererar till sin egen skoltid, anser jag. Det man glömde bort var att då man var elev såg man skolan genom dessa ögon och det är den syn man har kvar i minnet nu när man tänker tillbaka. Ofta då i ett svagt “rosenskimmer”, upplever jag. Det man nu kan tro, är att nuvarande utbildningsminister, kan tala till lärarna med “lärarnas språk”, vilket är en nyhet. Tidigare har det mesta varit ett “hummande” utan verklighetsförankring och verklighetssinnehåll, konstaterar jag. Att ha personlig insikt är en stor fördel för att kunna förändra i grunden.

Bilder www.google.com

Skolberedning
Sverige har två viktiga nationella intressen, försvaret och skolan. Försvaret har sin försvarsberedning och nu är det dags, menar jag, att skapa en parlamentarisk skolberedning, med expertis från forskning och skolan. Denna ska lägga fast skolans kurs för år framåt, så vi slipper de tvära kastens skolpolitik. Det som hittills klickat är att det har saknats en pedagogisk grund för förändringar. Skolan måste behandlas som en nationell angelägenhet, där nya forskningsrön måste ligga till grund för framtidens skola. Jag menar att det också måste finnas en “tvingande” modell för kompetensutveckling, där man tillför kunskap till lärarna. Nu är det ofta de som är intresserade som söker fortbildningar. Men av erfarenhet vet jag att de som bäst behöver kompetensutveckling i många fall väljer bort den. Ofta med motivering att, “nu har jag jobbat så länge att jag kan det här”.

Gamla metoder kan stjälpa
Viktigt att förstå är att flera gamla metoder är utformade för en annan tid. Detta kan vara en av orsakerna till att dagens elever inte upplever lektionerna som intressanta eller optimala. Att använda 15 år gamla uppslagsböcker är förstås inte optimalt när man kan hämta färska uppgifter från internet. Många skolböcker är ännu ålderdomliga till sin uppläggning även om de är nyutgivna, kan jag konstatera. Ett exempel är att elever ska fylla i ord i redan färdiga meningar, det jag kallar “fylleriövningar”.

Man konstaterade redan för 20 år sedan att “snuttifikationerna” motverkar helheten. Den gamla skolan byggde mycket på att arbeta med smådelar i olika ämnen, ofta med olika tidssplanering. Eleverna förväntades underförstått kunna sätta ihop en helhetsbild av genomgångna moment i ex fysik, kemi och biologi.

Komplex bild
Skolans problem löses inte med en faktor utan man måste gå fram på bred front. Man måste se över den pedagogiska metoderna, organisera om i skolan, fortbilda lärarna, utbilda rektorerna inom det pedagogiska fältet.  Använda modern teknik och framförallt måste det finnas framåtriktade styrdokument som inte konserverar det som nu finns. Vi har svaret nu – vi har hittills misslyckats.