Kontroll ger inte bättre skolresultat

Jag har i några tidigare insändare behandlat beslutet att lägga ner Myndigheten för skolutveckling till förmån för Skolinspektionen. I mina ögon är det föga fruktbart att kontrollera skolan i efterhand. För att förändra skolan och därmed höja skolresultaten behövs just skolutveckling. Man kan inte kontrollera sig till detta. Mats Ekholm med flera har ofta debatterat att skolutveckling är det viktiga. Mer kontroll ger inga plusvärden.

"Dagens många skolinspektörer utför troget sina uppgifter. De utgår från regelverken, gör besök på skolor, skriver rapporter och för diskussioner om dessa. Från det att inspektionen blev sin egen myndighet har sättet att kommunicera med skolor fått en allt kärvare och mer juridisk framtoning. Inspektionernas kvalitetshöjande verkan på utbildningen har varit svår att påvisa." (Mats Ekholm 2016)

Bilder www.google.com

Vi som arbetar eller har arbetat i skolan vet att det är kraften i undervisningsmodellerna som ofta ger resultat. Det är därför så viktigt att stötta lärarna i deras verksamhet som undervisare. Om nu forskningen visar att Skolinspektionens inspektioner inte tillfört något nämnvärt på detta område, då har man skjutit bredvid målet.
Jag menar att försöka anpassa eleverna till skolsystemet och till varje pris försöka placera in dessa i matriser, med rosenskimmrande historiska föerställningar är, menar jag, fruktlöst.
"I ett forskningsprojekt har skolledare vittnat om de bedömt att inspektionen har varit till nytta. De bedömde att inspektionen varit nyttig för hur man försökte utveckla verksamheten och fördela arbetet när så skedde. De bedömde samtidigt att inspektionen inte hade några verkningar på hur den egna utvärderingen ordnades eller på hur undervisningen bedrevs." (Mats Ekholm 2016)

Jag menar att inriktningen på granskningen av skolan lätt blir bara en byråkratisk åtgärd som inte tillför något nämnvärt i utvecklingssyfte. Denna kommer allt mer, tror jag, att bli inriktad på regelverket och regelverket alena, om man fortsätter på inslagen väg. Skolverket fick ett skolutvecklingsuppdrag när Myndigheten för skolutveckling lades ner. Man uttryckte då, från Skolverket, att man inte hade resurser att möta denna uppgift på den tidigare personalnivån. På senare tid har reformen med legitimationen helt omöjliggjort detta, menar jag. Som vanligt ger man ut anvisningar, men det som behövs är handgripliga åtgärder med fysiska utbildningar, seminarier och en komptensutbildning knuten till våra lärosäten.

Att detta inte redan är gjort beror på den stora kostnaden och resurserna som måste till för att utbilda alla lärare, anser jag. I stället har man gjort ett antal begränsade och billigare reformer och utbildningar. Att utbilda någar få gör ingen skillnad i en så personalstark verksamhet som skolan. En del reformer har dock varit tveksamma och har bara rört till det i skolan, anser jag. Ett exempel är förstelärareformen som kommit till på bristfälliga kriterier och har i många stycken blivit ett godtycke.