Är skolans språk ett främmande språk?

I alla tider har man talat om språket man använder i skolan som inte är för alla. För många elever är detta språk inga problem, då man har med sig det hemifrån. Ett antal elever har inte detta och det får konsekvenser. Det kan yttra sig så att man inte förstår sammanhanget, eller enstaka ord. Dessa elever vill ofta inte fråga vad saker och ting betyder utan sitter tysta.

Stenaasen och Sletta (1967) tar i sin forskning upp hur klassens elever förhåller sig till lärandet. De delar upp elevgrupperna i två huvudgrupper deltagarna och lyssnarna. Den senare gruppen betsår av två grupper, de som är tysta och förstår och de som är tysta och inte förstår. De som är tysta och inte förstår blir då problem både för sig själva och hur skolan ska förhålla sig till detta problem.

Bilder www.google.com

"Alla lär sig ett språk som fungerar i den miljö där de lever. För det stora flertalet elever fungerar detta språk även i skolmiljön. Men för många elever gör det inte det. Det är mycket som läraren säger och som står i läromedlen som de inte förstår. De är dömda att misslyckas i skolan". (Per Acke Orstadius  2016)

Man har nu börjat analyserat varför svenska elever får sämre skolresultat än i andra länder. Det första man tittade på var de nysvenska elever som kommit från andra länder, där många levt i krigets skugga. Här skulle man hitta den enkla förklaringen till de sämre skolresultaten. Resultatet av denna undersökning visade att detta inte var entydigt och det skulle vara förklaringen. Man fick ingen tydlig förklaring som visade detta, då sjunkande resultaten inte enbart kunde kopplas till invandrarelever. 

Marginellt kunde den vara en delförklaring, då dessa elever ibland inte "hann" fullfölja nog många grundskolår beroende på sin ålder. Att bara se på skolresultaten och inte på elevernas vardag och lärande blir förstås ihåligt. Pedagogiskt finns en sanning som alltid har gett utdelning och det skrivs - elevmedverkan.

"Detta kan till exempel ske genom att undervisningen är omväxlande. Att hen själv får ta ansvar, vara aktiv och påverka arbetet. Att hen också får använda sin högra hjärnhalva, sin fantasi och sin skapande förmåga under lektionerna. Att hen får känna gemenskap med kamrater och att hen får se resultat av sitt arbete. På så sätt kan man skapa en lust i lärandet". (Per Acke Orstadius  2016)

Att arbeta tillsammans i elevaktiva metoder har den förtjänsten att man kan kompensera språkliga svårigheter i en dialog mellan eleverna när de arbetar med sin uppgift. För många elever är det lättare att komma till tals i en liten grupp, även då för de som i klassgruppen vanligen är tysta. I alla elevgrupper kommer man fram till en gemensam tolkning som alla i gruppen förstår, vilket gynnar elever som har språkliga brister. Det är vitsen med att arbeta elevaktivt som också då blir kompensatoriskt.