SKL har börjat förstå poängen

SKL, Sveriges kommuner och landsting, som hållit sig  kvar vid begreppet "att utse duktiga lärare" framför andra lärare, har nu i mina ögon långsamt fattat poängen. Att bara utse lärare som duktiga och tilldela dem extra lön tillför inte skolan något har forskningen visat. SKL framhåller nu genom sitt expertråd vikten av att lärarna har möjlighet att kompetensutbilda sig, vilket jag uttalat i ett flertal av mina inlägg

"Universitet och högskolor behöver utveckla såväl form som innehåll i sina kurser, i dialog med skolor och huvudmän, för att stärka professionaliseringen av yrket. Det kan ske genom det reguljära kursutbudet, uppdragsutbildningar eller annan kompetensutveckling på avancerad nivå. Det kan också ske genom professionsinriktade mastersprogram". (SKL:s expertråd 2016)

Bilder www.google.com

Expertgruppen framhåller vidare: "Huvudmän och skolor behöver organisera sig effektivare för att ge lärarna möjlighet att fördjupa och bredda sin kompetens. Lärare behöver bli bättre på att analysera sin egen undervisning, internt och ibland med externa kollegor och forskare." (SKL:s expertråd 2016)

Detta har framhållites av många forskare och av forskningsråd. Vi har i grunden fortfarande de synliga spåren av den gamla folkskolan med strikt klassindelsning, ofta en lärare per klass som har huvuddelen av undervisningen. Vi har det statiska "fyrkantiga" schemat kvar i stora delar, vilket gör det lätt att administrera, men ger flera bromsande effekter. T ex samarbete över elevgruppsgränserna och ämnesgränserna. Att skapa nya vägar för lärande och samarbete är i nuläget ingen självklar förutsättning. det blir oftast "försök" inom systemet som temaveckor eller temadagar. Efter detta går man tillbaka till den vanliga ordningen som om inget hänt. Det tråkiga är att man är dålig på att ta tillvara de nya upptäckter och nya insikter som eleverna fått.

Så den gamla "käpphästen", att närma skolan till forskningen och den vetenskapliga grunden. Hittills dags har det nästan varit "vattentäta skott" mellan skolan och forskningen. Visst man har alltid ansett att forskning är bra, men skolan har i de flesta fall missat tåget, genom att ingen ställt reella krav på verklig förändring.

"Förskolans och skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Kopplingen till forskningen, inom flera discipliner, stärks om fler kan forska i sin tjänst. Det är också ett sätt att behålla fler lektorer i skolan. Staten och huvudmännen behöver möjliggöra fler kombinationstjänster så att lärare och skolledare kan forska i tjänsten. Ett sådant särskilt avtal för skolområdet skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning." (SKL:s expertråd 2016)

Att ha tilltro till alla elever är nog den viktigaste delen i skolutvecklingen och resultathöjningen. Varje elev vill lyckas i skolan på egna villkor. Som vanligt gäller den gamla skoldevisen "Är skolan till för eleverna eller eleverna för skolan?". I de flesta fall blir det senare många gånger verkligheten.

"Elever behöver mötas av höga och realistiska förväntningar som motiverar ansträngning. Arbetsro och trygghet i skolan ger en lugn och ordnad arbetsmiljö för barn och vuxna. Det behövs för att eleverna ska nå skolans demokratiska och kunskapsmässiga mål och samtidigt stärka läraryrkets attraktivitet."(SKL:s expertråd 2016)

Nu är det som vanligt lättare att säga "tulipanaros" än att göra en. Det goda i saken med SKL:s expertrråd är dock att nu synliggörs problemet från ett håll till. Kanske många bäcker små så småningom bli en stor å.