Besvärande sanningar för dagens skola

Ibland kan man få förställningen att vi till innehållet och i alla delar har en modern skola som följer tiden och det samhälle den verkar i. Alla vi som är verksamma eller har varit verksamma i skolan har säkert försökt verka i denna riktning. Men med handen på hjärtat, så kan vi konstatera att detta förhållande i stora delar blivit ett önsketänkande eller i alla fall ett svårforcerat faktum genom traditionell inverkan i skolan. 

1946 års skolkommission konstaterade att skolan bar på traditionella inslag
" Vårt skolväsen sålunda i vissa avseenden bär på ett tyngande arv från gångna århundraden — och till detta arv bör även räknas konkurrensen lärjungarna
emellan och betygshetsen, med metoder som anses härröra från jesuiterordens
pedagogiska insats". 

"Den skolhistoriska forskningen har påvisat ett starkt medeltida inslag i nutida pedagogik. Medeltidens skolväsen ledde sitt ursprung från kyrka och kloster, och den unge uppfostrades till lydnad och osjälvständighet gentemot auktoriteterna. Kunskapsstoffet var givet och bildade en sluten enhet. Den unge hade endast att lydigt mottaga det". (1946 års skolkommission)

Bilder www.google.com

Skolan  har genom tiden haft olika ideal, när det gäller metoder och genomförande, några framträdande honnörsord har varit flit och lydnad. Så också i samband med den nya läroplanen 2011. Då talade den dåvarande utbildningsminister sig varm för "katederundervisning". I hans värld innefattande det förmedlingspedagogiken i denna, som i sin grund har en lärare som är aktiv och eleverna som i stora stycken är passivt mottagande, menar jag. Ordning och reda var nu honnörsorden för dagen igen. Elevaktiva metoder ansågs också ineffektiva i hans föreställningsvärld.

Redan i 1944 års betänkande SOU 1944:20 uttryckte man att skolan skulle följa tiden
"Skolans organisation och verksamhetsformer i sin utveckling genom tidsskedena betingas av vårt samhälles och vår kulturs historiska utveckling och i varje skede anpassas efter tidens sociala struktur och kulturella behov".

Mycket av den nutida kritiken går ut på att skolan fortfarande lever i en värld för sig som utmärks av skolideal som i många stycket inte är samhällets. Man ville då, på 1940-talet, att skolan skulle spegla samhället, samma spörsmål är aktuella i dag. Man ska förstås inte generalisera, men visst märks den tjocka traditionella "skolfilten" som ligger över svensk skola än idag, menar jag. De olika idealen är lika framträdande i dag i politiska diskussioner om skolan, så inte så mycket har hänt under solen.

Det blir lite besvärande tycker jag när man förutsåg skolans nödvändiga utveckling redan på 1940-talet, där man poängterade en skola i tiden med förändrade verksamhetsformer. Man såg redan då problemet med att skolan var för traditionell och inte tog nog allvarligt på förändringar. Man förutsåg osund konkurrens mellan elever, man förutsåg betygshetsen. Man tar upp arvet av gamla pedagogiska metoder i 1946 års skolkommission och deras inverkan i skolan.

Som lärare blir man fundersam över det historiska idéarvet, ett arv från vilket man egentligen inte lärt sig så mycket för vår tid. Visst har vår skola i delar ändrat sig genom tidens lopp i demokratiskt hänseende och även i pedagogisk mening. Men ändå kan man känna de historiska idéinslagen som sitter "i skolans väggar". Man ska förstås inte generalisera, men visst märks den tjocka traditionella "skolfilten" som betecknas av föreställningar om hur en skola ska vara. Man behöver inte "skrapa" så djupt för att hitta den, menar jag.